Navahos : Nomader


SYDVÄSTERN : NOMADER : NAVAHO  

Eriksson, Jörgen I.
Navajo : att tänka och vandra i skönhet. - Umeå : h:ström, 2008. - 186 s.  ill.  

Underhill
, Ruth  
Senkomlingar : Navaho och Apacherna. - 26 s.  
= Sid. 215-240 i: UNDERHILL, 1957. 

Parezo, Nancy  
Sydvästra regionen. - 25 s.  
= Sid. 36-61 i: NORDAMERIKAS…, [1996]. 

Hultgren, Gunilla  
Långt-Liv-i-Lycka : en bok om navahoindianernas sandmålningar, sånger och myter / Redigering, översättning, kommentarer, förord och efterskrift av Gunilla Hultgren. - Stockholm : Awe/Geber, 1992. -265 s. : ill. 

Brown, Dee  
Den långa vandringen. - 18 s.  
= Sid.22-39 i: BROWN, 1974.     
Navajoindianernas Långa vandring. - 20 s.
   Sid 33 - 52 i: BROWN, 2008.
   Manuelito och navahoernas historia 1860-65. Bosque redondo.  
= Sid. 43-67 i: BROWN, 2015

Salomonsson, Mikael
Hatalii - Olika perspektiv på schamanism hos navajoindianerna. - 15 s.
= Sid. 181-195 i: SCHAMANER, 2000.

Lång, Helmer  
Solens söner : om navahoindianerna, deras myter, riter och sandmålningar. - 22 s.  
= Sid. 55-77 i: SVÄRDFEJARE..., 1962. 

Fock, Niels  
Navajo-peyotismen. - 3 s.  
= Sid. 206-208 i: VÄRLDENS…2, 1971. 

Hatathli, Ned  
Navajo Community College. - 3 s.  
= Sid. 226-228 i: ÅSKFÅGELNS…, 1970. 

Åberg, Lars  
Kluven tunga : indianerna i 70-talets USA / Text: Lars Åberg ; Foto: Lars Hejll. - Stockholm : Forum, 1977. - 174 s. : ill. 

Åberg, Lars  
Ett varmt regn skall falla : resor i indianernas öken / Text: Lars Åberg ; Foto Stefan F Lindberg. - Stockholm : Carlsson, 1992. - 259 s : ill.  
    Spec. kap: ”Navajoland : den fjärde världen”. - 14 s. = s. 160-173. Äv. s. 7-13 ”De första amerikanerna”. 

Campbell, Joseph
[Notiser om navajoernas trosföreställningar] 7 s.
= Sid 66-67, 124, 140, 379, 411 och 419 i: CAMPBELL, 2011.

Weyer
, Edward  
En nordamerikansk indianstam : Navahos. - 13 s.  
= Sid. 54-66 i: WEYER, 1960. 

Svenström, Yvonne  
Apaches de nabahu. - 6 s.  
= Sid. 157-162 i: SPÅR…, 1965. 

Greenwood, Marianne  
Sött salt och vindens öra. - 15 s.  
= Sid. [294]-308 i: GREENWOOD, 1975. 

Greenwood, Marianne  
Jag är fattig för jag äger inte en enda sång. - 10 s.  
= Sid. 40-49 i: GREENWOOD, 1984. 

Greenwood, Marianne  
Bröllopsresa till apacheland. - 16 s.  
= Sid. 80-95 i: GREENWOOD, 1989.  
   Navaho, trots titeln.  

Adron, Lutz  
Navahoindianerna : prärieindianer i reservat i Arizona. - 10 s.  
= Sid. 24-33 i: De SISTA…, 1980. 

Skevington, Andrew  
Indianernas situation. - 10 s.  
= Sid. 14-23 i: JORDENS FOLK : NORDAMERIKA, 1983. 

Navajoindianerna / redigerad av Jane Warner Watson...efter "Les Navajos" av Clyde Kluckhohn. - 16 s.
= Sid. 208-223 i: DISNEYLAND, 

Lindberg, Stefan F.  
Dom kallar oss rödskinn : hos navajoindianer i USA / av Stefan F. Lindberg och Carin Scattergood. - Stockholm : Författar-förlaget, 1980. - 111 s. : ill. - (Lättläst för vuxna)  
   
Lindberg, Stefan F., 1951-  
Ett land : Navajoindianer i USA : [Studio 4, 12 oktober - 11 november 1979, Kulturhuset] / [utställning och katalog:] Stefan F. Lindberg. - Stockholm : Kulturhuset, 1979. - 36 s. : ill.  
     Utgivare: Kulturhuset 

Hellbom, Anna-Britta  
Resa genom Navaholand. - 24.  
= Sid. 213-236 i: AMERIKA…, 1977.   

Englund, Erik  
80 000 Navahoer lever och bor ungefär som sina förfäder. - 3 s.  
= Sid. 15-17 i: INDIANSK…, 1982. 

Oliver, Jamie
Arizona. - 55 s. : ill.
= Sid. 124 - 179 i: OLIVER, 2010.
  Merparten om navajoindianer och matlagningsrecept han fångat upp 
  under vistelsen bland dem.

Indiansk 
smyckekonst. - 2 s.  
= Sid. 226-227 i: HANDENS..., 1984.  

Olsson, Åke  
Indianer och vita. - 6 s.  
= Sid. 122-127 i: OLSSON, 1983.  
   Glimtar från 80-talets sydväst , Navajo och Hopi. 

Tegen, Gunhild  
Indianer och vita. - 27 s.  
= Sid. 183-209 i: TEGEN, 1942.  
   Pueblos och navaho i sydväst. 

Thulstrup, Åke  
Indianer och halvblod i sydväst. - 15 s.  
= Sid. 181-195 i: THULSTRUP, 1931.  
   Pueblos och navaho. 

Taubman, Ellen Napiura
Nordamerika / Ellen Napiura Taubman och Mark Winter. - 8 s.
= Sid. 172-179 i: MIDDLETON, 1997.
   Mest om navahos berömda filtar/mattor.

Olsson, Stellan  
Möte med två navajos. - 2 s.  
= Sid. 34-35 i: OLSHEDEN: Vår ungdoms…, 1978. 


Jung, C. G.
[Mandala av navajo-indianer]. - 3 s. : ill.
  I ett resonemang om Mandalan som symbol finns två notiser om 
  navahoindianerna. Dels en not sid 101 och kommentar till bild [planscher 
  45 och 46] på sid 122. = JUNG, 2003.

Bower Olin, Caroline  
Navajo indian sandpainting : the construction of symbols. - Stockholm : Stockholms universitet, [1972]. - 161 s. : ill.  
Diss. 

Cooper, Guy H.  
Development and stress in Navajo religion. - Stockholm : Almqvist & Wiksell international, 1984. - 125 s. - (Stockholm studies in comparative religion ; 23)  
   Diss. 

Widén, Albin  
Carl Oscar Borg : ett konstnärsöde. - Stockholm : Nordisk rotogravyr, 1953. - 167 s. : ill. 

Turner, Tina  
Jag Tina  / Tina Turner , tillsammans med Kurt Loder ; Översättning: Hans O Sjöström. - Stockholm : Norstedt, 1987. - 266 s. : ill.  
   Orig:s titel: I, Tina. cop.1986.  
  Spec. sid. 13-17, 23,30.  
    Enligt biografin tycks Tina Turner (egentligen Anna Mae Bullock),  vara navajoindianska. Ehuru uppväxt i Tennessee, uppges Tinas  mor, Zelma Bullock vara svart indianska (s. 15). ”Nerför backen, på andra sidan Forked Deer Road bodde klanens indianska gren, Zelmas förälddrar Josephus och Georgianna Currie. Papa Joe var kort och mörk…. Han var…trefjärdedels Navajoindian, vilket var märkvärdigt i Tennessee, cherokeeindianernas land… Mama Georgie…det sas att hon hade uteslutits ur sin stam för att hon hade gift ner sig… Hennes släkt Flaggs, såg klart indianska ut - kvinnorna var kända för sina höga kindben, sneda ögon och kraftiga hår… (s. 15-16).  
Tina Turner är alltså ett exempel på det nu alltmer uppmärksammade ”black indians”. 

Franzen, Jonathan
[Om Bob Roessel, ... som förälskade sig i navahokulturen..]. - 2 s.
= Sid. 76-77 i: FRANZEN, 2008.
  

INDIANSKA RÖSTER  : NAVAHO : MYT OCH DIKT  

Hultgren, Gunilla  
Långt-Liv-i-Lycka : en bok om navahoindianernas sandmålningar, sånger och myter / Redigering, översättning, kommentarer, förord och efterskrift av Gunilla Hultgren. - Stockholm : Awe/Geber, 1992. -265 s. : ill. 

Myter och sagor  

Hasjeltis dans. - 5 s.  
= Sid. 102-106 i: WOOD, 1982.  

Folktro och föreställningar  

[Svanar härskar över vindar]. - 3 r.  
= Sid. 34 i: TILLHAGEN, 1978.  

[Tvillingar i mytologin]. - 6 r.  
= Sid. 64 i: TILLHAGEN, 1989.  

Sånger och dikter  

Det blommande trädet : indiansk kärlekslyrik / i tolkning av Siv Cedering Fox. - Stockholm : Forum, 1973. - 145 s. 
Innehåller: Formel som gör en fiende fredlig. - s 90 ; I vindens spår. - s. 42 ; Rösten som förskönar landet. -  s. 58. 

Friberg, Gösta  
Växandet. - 1976.  
   Innehåller: Ljusets skapelse - sandmålningens rit / [tolkad av Gösta Friberg]. - s. 57-59. 

USA-poesi  
Innehåller: Jordandens sång (Ur en skapelselegend). - s.36 ; Den mäktiga stämman. - s. 4.  
   Dikterna hämtade ur. Vi kommer att leva igen.  

Vi kommer att leva igen  
Innehåller: Ur Hozonimyten. - s.46-47 ; I skönhet finns jag. - s. 196 ; Jordandens sång (Ur en skapelselegend). - s. 48 ; Ur Nattsången. - s. 41-43 ; Ur sångcykeln Rödmyrornas väg. - s.117-118 ; Skapelsen. - s.27-34 ; Den Svarta björnens sång. - s. 116-117 ; Till berget. - s. 174 ; Vinden. - s. 65.  

Ur Hozonimyten. - 2 s.  
= Sid. 46-47 i: VI KOMMER…, 1973.  

[I skönhet finns jag]. - 1 s.  
= Sid. 196 i: VI KOMMER…, 1973.  

I vindens spår. - 1 s.  

Navajo-indianerna. - 1 s.
= Sid. 64 i: STIESSEL, 2008.

NAVAHOERNA I KONST OCH LITTERATUR  

Widén, Albin  
Carl Oscar Borg : ett konstnärsöde. - Stockholm : Nordisk rotogravyr, 1953. - 167 s. : ill. 

Skönlitteratur och ungdomsböcker  

Anmärkningsvärt är att navahoindianerna är representerade i vida fler romaner av litterärt värde, än t ex de i filmen så vanligt förekommande prärieindianerna. Dessutom figurerar de i ett antal deckare och thrillers. 

Tidigast ute var kanske Kapten Mayne Reid (mest känd som den  egentlige författaren till indianboksklassikern ”Gula Vargen”). Hans på sin tid mycket lästa, och i flera skepnader och bearbetningar utgivna ”Skalpjägarna” utgör en blandning av sakkunskap, och rena rövarhistorier. Originalet,(”The Scalp hunters or romantic adventures in northern Mexico”)  publi-cerades 1851.  Willa Cather använde förtjänstfullt sydvästerns miljö i romanen ”Landet långt borta” (Orig” Death comes for the archbishop”, 1927). Det är absolut inte någon indianbok, även om navahos, pueblos och  Kit Carson figurerar. Snarare är den ett uttryck för författarinnans intresse för katolska kyrkans missions-historia. En bok som man bara inte kan gå förbi i sammanhanget är Oliver LaFarges ”Navajo : en indiansk kärlekssaga”, som sent om sider kom på svenska. LaFarge var etnograf och författare och levde tidvis bland navahos, och skrev en inkännande skildring av deras liv kring sekelskiftet. Romanen, (i original ”Laughing Boy”, 1929) erhöll Pulitzer-priset samma år.  
Ett par noveller av seriöst menande författare utspelas i navaho miljö. Så William Hauptmans berättelse ”I öknen” (i: Hauptman: ”Stormjägare”, 1990). Tiden för händelserna är 1900-talet.  
Även William Kotzwinkle väljer navaho-reservatet som miljö för sin smått galna novell ”Örnens flykt” (i :Kotzwinkle:  ”Elefanten på tåget : noveller”, 1972). Indianen Johnny Örnen skall göra ett vansinneshopp med motorcykel över en ravin. En historia utan anspråk på någon realism.  
Symtomatisk för 1900-talets amerikanska litteratur är att indianens spårfinnargeni alstrat ett antal deckare, med indianska detektiver/poliser. Främst är det Tony Hillermans hjältar navahopoliserna Jim Chee och  Joe Leaphorn som omväxlande och ibland tillsammans, löser mordgåtor på det stora navahoreservatet. Flertalet av Hillermans detektivromaner finns på svenska. Andra deckare med navhoinslag har skrivits av Brian Garfield (”Döden följer spåren”, och ”Jakt på tre”). Martin Cruz Smith (själv med indianskt påbrå, emellertid inte navaho) skildrar mer pueblos i området, även om navahos figurerar  t ex i ”Nattens vingar”. De finns också med i ett avsnitt i Ludi victor. Tilläggas kan att super-duper he-mannen RAMBO (i David Morrells  ”Rambo : First blood )  anges vara delvis navahoindian, även om det först avslöjas i den andra boken om honom. (Förmodligen måste Rambo vara svenskättad dessutom. Med det namnet! *). John Ives ”Ångest i en handfull stoft” är en ganska spännande thirller om navahon Calvin Duggai som kidnappar fyra psykiatrer som han lämnar ute i sydvästerns öknar. Duggai som betraktats som mentalsjuk har diag-nostiserats som sådan av läkarna, och nu vill han hämnas.  
Boken är en spännande berättelse om konsten att överleva i ökentrakter, men misspryds av de latenta rent rasistiska symbolvärdena hos huvudpersonerna. Fullblodsindianen Duggai blir den brutale vilden, med alla fördomsfulla drag lagd på honom. Den vite hjälten (som är halv-indian), har då den vite mannens alla företräden, parat med den indianska vildmarksfärdigheten. Slutet av boken är inte heller precis trevligt. När de fyra psykiatrerna väl klarat sig undan Duggai och öknen, beslutar de sig för att hämnas tillbaka, och räknar snart ut vilken den grymmaste hämnden måste bli, nämligen att tvinga in den frihetsberoende”vilden”, (läs: indianer i allmänhet), på mentalsjukhus igen. (läs: reservatet, om man så vill).  Man kan faktiskt jämföra detta med Ken Keseys Gökboet, där mentalsjukhuset står som symbol för den västerländska civilisationens bojor, och där det enda hoppet om frihet antyds vara den alternativa livsstil som väl får symboliseras av indianen, chief Bromden, och hans flykt från sjukhuset.  
  Engelsmannen James Leigh låter så sin thriller ”Ludi Victor”, 1982 få sin upplösning efter en kort episod i trakterna av Grand Canyon, där en del navahos figurerar. 

Få barn och ungdomsböcker utspelas bland navhos. En är emellertid Lynne Gessners ”Navaho-indianernas broder”, 1982.  
 

© Staffan Jansson 2017