Sydöstra området 


Om sydösterns indianer är det ganska lite skrivet. Källmaterialet är magert. Ändå var indianerna här de kanske mest utvecklade av stammarna på den nordamerikanska kontinenten, inte lite påverkade av centralamerikas högkulturer. Efterhand kom  de att anpassa sig så väl till de nya tiderna att  Choctaw, Chickasaw, Creek, Cherokee och Seminole beskrevs som de "De fem civiliserade stammarna". Trots detta kom de under 1800-talets första hälft att tvingas lämna sina hemtrakter i sydöst för ett nytt liv på prärierna i "Indianterritoriet", det blivande Oklahoma. 


 

SYDÖSTERN   

ALLMÄNNA  OCH ÖVERGRIPANDE TEXTER   

Sturtevant, William C. 
Sydöstra regionen. - 24 s. 
= Sid. 12-35 i: NORDAMERIKAS, [1996].

Underhill, Ruth 
Civiliserade stammar : de fem betydande stammarna i sydöst, som senare flyttades till Oklahoma. - 21 s. 
= Sid. 40-60 i: UNDERHILL, 1957.

Underhill, Ruth 
Inringning : de vitas tryck mot sydöstområdet och förflyttningen av indianerna. - 11 s. 
= Sid. 61-71 i: UNDERHILL, 1957.

Kiernan, Ben
Sydöstern Tårarnas  väg. - 6
= s. 406-411 i: KIERNAN, 2010.
  Om den etniska rensningen av sydösterns indianfolk.

Alvarsson,Jan-Åke
Sydöstra-skogslandet. - 5 s.
= Sid. 106-110 i: AMERIIKAS..., 1998.

LaFarge, Oliver 
Söderns röda kungar. - 14 s. 
= Sid. 24-37 i: LAFARGE, 1964.

Dorian, Edith 
Krigarkult : sydöstra området. - 12 s. 
= Sid. 28-39 i: DORIAN, 1962.  
 

SYDÖSTOMRÅDETS KONST

Fraser, Douglas 
Sydöstområdet. - 5 s. 
= Sid. 271-275 i: FRASER, 1963. 

ÖVRIGA NOTISER

En svensk resenär C.D.Arfwedson meddelar några intressanta notiser från sydösterns tidiga 1800-tal i:

Arfwedson, C.D. 
[En indian i sydöst, möte med]. - 2 s. 
= Sid. 325-326 i: ARFWEDSON 1,  1835. 

Arfwedson, C.D. 
[Tvänne resande. Indianer.Indiansk tidning, Cherokee, Seminole, Sequoia]. - 20 s. 
= sid. 338-357 i: ARFWEDSON 2, 1835. 

En text finns publicerad som:

Arfwedson, C.D. 
Nordamerikas indianer. - 12 s. 
= Sid. 195-206 i: LÄSEBOK..., 1860. 

Fredrika Bremer reste i USA under 1850-talet och tecknade förtjänstfullt bla a Osceola och Choctawindianer Alabama 1851.
se bl a:
Bremer, Fredrika
Bilduppslag. - 1 s.
= mellan sid 208 och 209 i: FREDRIKA..., 2005. 
 

SÄRSKILDA GRUPPER

Alabama-coushatta

Precht, Elisabeth
Urinvånarna. - 8 s.
= Sid: 33-40 i: PRECHT, 2003
  Notis om indianer i Texas: Alabama-coushatta. - Comancher. 

Cherokee

Bealer, Alex W. 
Endast namnen finns kvar / illustrerad av William Sauts Bock : översättning: Gunvor V. Blomqvist. - Stockholm : Opal, 1984. - 118 s. 
   Orig:s titel: Only the names remain. 1972.

Lindberg, Lennart 
Tårarns väg. - 19 s. 
= Sid. 129-147 i: De RÖDA..., 1964.

Åkerman, Nordal 
Tårarnas stig. - 6 s. 
= Sid. 62-67 i: ÅKERMAN, 1978. 

Zinn, Howard
Så länge gräset gror eller vattnet rinner. - 21 s.
= sid. 123-144 i: ZINN, 1999.
[Creek, Cherokee]

Indianerna flyttas till Indian Territory. Cherokesernas hövding Speckled Snake svarar 1830 president Jackson om indianernas förflyttning. Ett ögonvittne berättar 1838 om cherokesernas förflyttning. - 3 s.
= Sid. 99-101 i: ALLA TIDERS..., 2000.

Lindqvist, Sven
Skammens århundrade : Helen Hunt 1881. - 8 s.
= Sid. 92-99 i: LINDQVIST, 1995.

Åkerman, Nordal 
Crackernas land. - 11 s. 
= Sid. 49-[59] i: ÅKERMAN, 1978.  
Om Sequoyah som gjorde cherokeerna litterata genom ett eget alfabet. 

Hagberg, Viktor 
Sequoyahs äventyr. - 42 s. 
= sid. 35-76 i: STRIDEN..., 1975.

Kalleberg, Ivar 
Sequoyah och de talande bladen / Ivar Kalleberg och Tore Tveit , översatt av Gunvor V. Blomquist. - Stockholm : Opal, 1991. - 106 s. 
   Orig:s titel: Halte Sølvrev og de snakkende bladene. 1988. 
   Sid. 105 "Cherokee alphabet"

Hultkrantz, Åke 
Sequoyah ca 1760-1843. - 3 s. 
= Sid. 177-179 i: INDIANBOKEN, 1986. 
= Sid. 233-235 i: NYA..., 1990. 
 

Cherokee : Övriga notiser:

Henry, Will 
Cherokesupproret. - 12 s. 
= Sid. 24-35 i: HENRY, 1963. 
   Om fördrivandet av utflyttade cherokeer från Texas 1839.

Warren, Robert Penn 
Sam Houston får en rakkniv. - 11 s. 
= Sid. 45-55 i: WARREN, 1965. 
   Notis om Sam Houstons uppväxt bland cherokeer

Nevin, David 
”De tappra till fanorna”. - 25 s. 
= Sid. 51-75 i: NEVIN, 1985. 
   Mest om Sam Houston, något om cherokeerna bland vilka han växte upp.

Reiter, Joan Swallow 
Indianer  som var pionjärer för kvinnlig utbildning. - 2 s. 
= Sid. 96-97 i: REITER, 1985. 

Reid, William 
[Notis om cherokeeindianernas blåsrör]. - 1 s. 
= Sid. 150 i: REID, 1976. 

Barack Obama
Rasblandningens USA verkar med tiden mer och mer synligt och vittomfattande. Snart räknar "alla" släktskap med t ex cherokeerna. Och nog torde många ha en droppe indianblod i sina ådror. Så också president Barack Obama. I sin självbiografi noterar han att det bland moderns förfäder funnits just cherokeer. Ett arv som man tidigare av olika skäl försökt glömma. Se sid 30-31 i:

Obama, Barack
Min far hade en dröm : memoarer / Översättning: Thomas Engström. - Stockholm : Bonnier, 2008. - 455 s.
  Orig:s titel: Dreams from my father. 1995.

  Det får vara nog med den här volymen i vår bibliografi om Obama som "indianättling". Det blir nog med tiden en omfattande skriftställning som 
kommer att beröra hans person, men inte mycket som relaterar till det indianska. 

Johansson, Salomon "Sam" 
Cherokeeser. - 1 s. 
= Sid. 109 i: JOHANSSON, 1975.  
  Kapitlet handlar om cherokeer, eller snarare om författarens 
  monumentala okunnighet om indianerna. Anledningen till att han här 
  berör ämnet, är att han  bodde i staden Cherokee, Cherokee county, 
  Iowa. 

En märklig notis är den om Cherokeeporslinet. Se mer här! som berättas av Edmund DeWahl i boken ”Den vita vägen”. - 2017.



Cherokeekporslinet
En märklig notis är den om Cherokeeporslinet, (Se mer här!) som berättas av Edmund DeWaal. Porslinstillverkning uppfanns ju tidigast i Kina och kom till västerlandet först med Marco Polo, men blev väl inte vanligt förrän under 1600-talets senare hälft, men då var den importerad. Äkta porslin kunde inte tillverkas i Europa förrän under 1700-talet. Edmund DeWaal berättar om England och porslinet ”En berättelse som liknar vilken bra 1700-talsroman som helst”. (s 219). 1745 skriver en William Cookworthy ett brev till en kund och han skriver bl a om ”den person som upptäckte kinajorden…Han hittade den i bergen i västra Virginia, där han letade efter gruvor…och upptäckte både petuntse och kaolin, men det är det senare som..är avgörande för framgångsrik tillverkning. Han har hämtat en hel last efter att ha köpt hela trakten där den finns av indianerna. (s 244)….Denna ”growan” är den första ingrediensen i porslin, den petuntese som ”ger godset dess transparens och lenhet…och eftersöks i hela Europa…endast funnen i cherokesernas land i Carolinas vildmarker. (s 252). Cherokesernas vita jord, unaker, har dykt upp igen. Den jord som en mystisk man från Amerika 20 år tidigare visade för William Cookworthy…En ung handelsman Richard Champion ”har till en annan manufaktur skickat en ”låda med porslinsjord” från ”det inre av den cherokesiska nationen, över 60 mil härifrån i nästan oåtkomliga berg.” (s 265) Vid Ayoreeberget. En Thomas Griffith är "…ombord på skeppet America för att korsa Atlanten och hitta och köpa vit jord i cherokesernas nästan otillgängliga berg. Och transportera hem den igen. Han kommer till Charleston Bay den 21 augusti … för att påbörja resan till cherokeernas land. (s 273). Den 17 september [1767] får Griffiths sällskap av en kvinna som tillhör cherokesernas hövding. Han kommer fram till Fort Prince George, den första bosättningen i indiannationen, drygt sex mil från gränden. Han har turen med sig. Han kommer fram just när ”de flesta av  cherokesernas hövdingar” har samlats för att välja representanter som ska delta i fredsförhandlingarna med ”fienden i norr”. Sidorna 274-76 berättar sedan om Griffiths öden bland cherokeerna och till slut hur han ”levererar den vita jorden, cherokesernas unaker, från andra sidan världen”.  Även s 310-318.  DE WAAL, 2017. =
De Waal, Edmund 
Den vita vägen : en berättelse om porslinets historia och själ / Edmund De Waal ; översättning av Peter Samuelsson. - [Stockholm] : Brombergs, [2017]. - 2017. - 396 s. : ill.
   Orig:s titel: The white road.
Anderson, William L.
Cherokee Clay, from Duché to Wedgwood: The Journal of Thomas Griffiths, 1767-1768.
=Sid 477-510 i: North Carolina Historical Review 1986 ; 4https://www.jstor.org/stable/23519099?seq=1#page_scan_tab_contents    

Creek [Muskogee]

Sturtevant, William C.  
Sydöstra regionen. - 24 s. 
= Sid. 12-35 i: NORDAMERIKAS, [1996].

Underhill, Ruth 
Civiliserade stammar : de fem betyande stammarna i sydöst, som senare flyttades till Oklahoma / Inringning : de vitas tryck mot sydöstområdet och förflyttningen av indianerna. - 32 s.. 
= Sid. 40-71 i: UNDERHILL, 1957.

Zinn, Howard
Så länge gräset gror eller vattnet rinner. - 21 s.
= sid. 123-144 i: ZINN, 1999.
[Creek, Cherokee] 

1814 Striden vid Horseshoe bend

Nordquist, Arthur 
Striden vid Hästskokröken. - 11 s. 
= Sid. 33-43 i. INDIANSK..., 1979.

Nevin, David 
En karriär tar sin början vid Horseshoe bend. - 2 s. 
= Sid. 54-55 i: NEVIN, 1985. 

Sahlberg, Bertil 
David (Davy) Crockett. - 3 s. 
= Sid. 61-63 i: INDIANBOKEN, 1986. 
= Sid. 85-87 i: NYA..., 1990. 

Euchee [Yuchi]

Badulescu, Silvia
Språklig och kulturell mångfald : projekt för att bevara ursprungsfolkens språk i USA / Silvia Baudlescu och Peter Birch. - 6 s. : ill.
= Sid. [32]-37 i: URSPRUNGSFOLK, 2008.

Houma

Timm, Mikael
Vid vägs ände. - 14 s.
= Sid. 332-346 i: TIMM, 2011.
Författaren försöker hitta nutidens Houma indianer nu i Louisianas kusttrakter. En del information om gruppens historia (spec s 340).
 Andra intressanta notiser i boken t ex om New Orleans karneval och 
 faktumet att (s 315) "Paraderna under denna storslagna karneval ordnas av "indianstammar", alltså en sorts sällskap vars enda uppgift egentligen är att förbereda festen vilket i praktiken mest betyder att sy fantasifulla kostymer"...

Ofo [Mosopelea]

Holmer, Nils M.
An Ofo phonetic law. - 8 s.
= Sid. 1 - 8 i: INTERNATIONAL JOURNAL OF AMERICAN LINGUISTICS (13 (1). - BALTIMORE, 1947.

 

Seminoler

Hagberg, Viktor 
Osceola - seminolernas uppgående sol. - 33 s. 
= Sid. 20-52 i: KRIGSÖRN..., 1971.

Moberg, Gösta 
Osceola - seminoleindianernas store hövding. - 13 s. 
= Sid. 96-108 i: INDIANKLUBBENS, 1962.

Stingl, Miloslav 
Floridas sol och död / Seminolerna ger sig inte. - 15 s. 
= Sid. 89-103 i: STINGL, 1979.

Linderholm, Helmer 
De okuvliga seminolerna. - 15 s. 
= Sid. 170-184 i: LINDERHOLM, 1983.

Wennersten, Lennart 
Osceola ca 1804-1838. - 2 s. 
= Sid.   71-72   i: BERÖMDA..., 1983. 
= Sid. 131-132 i: INDIANBOKEN, 1986. 
= Sid. 179-180 i: NYA..., 1990.

Moberg, Gösta 
Överfallet på Tillys farm. - 10 s. 
= Sid. 104-113 i: INDIANKLUBBENS..., 1961. 
  2:a seminolekriget.

Orlean, Susan
Orkidétjuven / Översättning av Karl G Fredriksson. - Stockholm : Natur och kultur, 2000. - 304 s.
   Orig:s titel: The Orchid Thief. 1998.
   Ny pocketutg. - 2003.
   En litterärt reportage stöld och kloning av orkidéer i Florida. I någon mån handlar 
    den också om seminolerna i slutet av 1900-talet, samt frågan om vem naturtillgångar
    på indianreservat tillhör. I det här fallet orkideer. Den nutida indianledaren och
    folkrocksångaren, casinoidkaren m m Jim Billie figurerar också. 

Seminolsk tradition

Moberg, Gösta 
Indianska legender. - 6 s. 
= Sid. 178-183 i: RÖD..., 1963. 
  Cayugairokes, Seminole.

[Irving, Washington] 
De hvita, röda och svarta menniskornas ursprung. - 4 s. 
= Sid. 413-416 i: UNONIUS, 1861.    

FÖRHISTORIA - ARKEOLOGI

Baerris, David 
Nordamerika under början av den postglaciala perioden : arkaiska kulturer i det östra området. - 3 s. 
= Sid. 358-360 i: ARKEOLOGI, 1981. 

Griffin, James B. 
Jordbrukande stammar i Nordamerika : tidiga jordbrukarsamhällen i öst : Sena jordbrukarsamhällen i öster. - 3 s. 
= Sid. 375-377 i: ARKEOLOGI, 1981. 

LaFarge, Oliver 
Den äldsta bofasta befolkningen. - 34 s. 
= Sid. 86-119 i: LAFARGE, 1964.

Westwood, Jennifer 
Jordkullarna i nordamerika. - 6 s. 
= Sid. 116-121 i: HISTORIENS..., 1988.  
 

SYDÖSTRA SKOGSLANDET : UPPTÄCKTSHISTORIA

1500-

Núñez Cabeza de Vaca, Alvar 
Skeppsbrott /  översättning: Lena Anér Melin. - Stockholm : Alfabeta, 1992. - 143 s : ill. 
   Orig:s titel: Naufragios. 
   Nunez Cabeza de Vacas färder går bara delvis genom sydöstern. Hans berättelse 
   är den enda källskrift som är översatt till svenska från området. 

Josephson, Ulf 
Cabeza de Vaca - det första vildmarks-äventyret. - 25 s. 
= Sid. 22-46 i: AMERIKA..., 1977. 
   
Andersson, J.G. 
De första vita i Nordamerika. - 28 s. 
= Sid. 437-464 i: ANDERSSON, 1953.  
   deLeon,dePineda,daVaca,deSoto m fl.  
  

Beckman, Leif 
Ungdomskällan och de sju städerna. - 13 s. 
= Sid. 651-663 i: BECKMAN, 1948.  
  deLeon,daVaca,deSoto 

Ön Florida. - 6 s. 
= Sid. 64-69 i: NYA..., 1969.  
  deLeon,dePineda 

Irving, Washington 
Juan Ponce de Leon : eröfrare af Porto Rico och upptäckare af Florida. - 37 s.
= Sid. 346-382 i: IRVING, 1832.

Dumrath, O.H. 
Färder från Mexiko : företagen mot Florida och mexikanska vikens kuster. - 11 s. 
= Sid. 210-220 i: DUMRATH, 1923.  
  de Soto m fl

Samhaber, Ernst 
Spanjorerna förtvivlar i Nordamerika. - 10 s. 
= Sid. 267-276 i: SAMHABER, 1964.  
  deVaca,deSoto

En genväg till Indien. - 7 s. 
= Sid. 104-111 i: NYA..., 1969.  
  deSoto 

 Tvärs över fastlandet. - 5 s. 
= Sid. 88-92 i: NYA..., 1969.  
  daVaca,deNarvaez


 1562-1574 

Dumrath, O.H. 
Franska protestanter i Nordamerika : Fransmännen i Florida och Carolina. De franska kolonisternas kamp och undergång. - 23 s. 
= Sid. 381-403 i: DUMRATH, 1923. R 
 

1670-tal  
Fransmännen vidare mot väster. Upptäckten av Mississippifloden.  

Dumrath, O.H. 
Louisiana. - 6 s. 
= Sid. 493-498 i: DUMRATH, 1923.  
  laSalle,Tonty 

Linderholm, Helmer 
Nya världens första republik. - 9 s. 
= Sid. 136-144 i: LINDERHOLM, 1983. 
  Louisiana. Sparsamt om indianerna.

Beckman, Leif 
Den okända västern utforskas. Robert Cavelier de la Salle, Mississippis betvingare. - 17 s. 
= Sid. 24-40 i: BECKMAN, 1951.  
 LaSalle,Hennepin,Tonty m fl.

Leithäuser, Joachim G. 
[Marquette & Jolliet, LaSalle. Mississippi]. - 7 s. 
= Sid. 223-228 i: LEITHÄUSER, 1954.  
= Sid. 245-249 i: LEITHÄUSER, 1965.

Den stora floden. - 10 s. 
= Sid. 134-143 i: NYA..., 1969.  
  Jolliet,Marquette,LaSalle  

INDIANTERRITORIET 

Indianerna flyttas till Indian Territory. Cherokesernas hövding Speckled Snake svarar 1830 president Jackson om indianernas förflyttning. Ett ögonvittne berättar 1838 om cherokesernas förflyttning. - 3 s.
= Sid. 99-101 i: ALLA TIDERS..., 2000.

Efter tvångsförflyttningen av sydösterns folk till Indianterritoriet i Oklahoma, kommer indianättlingarna även att figurera som gangsters i "Vilda västern". Här några notiser:

Tratchman, Paul 
[1870-talets indianterritorium]. - 24 s. 
= Sid. 142-165 i: TRATCHMAN, 1984.  
Cherokee Bill

Horan, James D. 
Berättelsen om Cherokee Bill. - 3 s. 
= Sid. 145-147 i: HORAN, 1962/67.   

Rufus Buck 

Tratchman, Paul 
[Rufus Buck - indiangangster]. - 3 s. 
= Sid. 153,164,165 i: TRATCHMAN, 1984. 

Horan, James D. 
Tretton dagar av fasa. - 2 s. 
= Sid. 144-145 i: HORAN, 1962/67. 

Ned Christie 

Tratchman, Paul 
[Ned Christie - indiangangster]. - 2 s. 
= Sid. 153,157 i: TRATCHMAN, 1984.  

Horan, James D. 
[Ned Christie]. - 1 s. 
= Sid. 145 i: HORAN, 1962/67.  
  Bild,bildtext. 
 
Perry Smith

Truman Capotes berömda roman In Cold Blood berättar historien om mer sentida mördare, Perry Smith. "Bortsett från blodet på händerna var Perry Smith Dicks raka motsats. Av sin mor, en cherokeeindian, hade han ärvt det svarta håret och de vemodigda, nedåtlutande ögonen.... Hans föräldrar hade varit rodeoartister.
s 346. Se kap 38 - 43 = sid 339-404 i: CLARKE, 1988.

© Staffan Jansson 2017