Prärien : Nomaderna : Santee Dakota [Östliga Sioux]



OBS! För artikelrerferenserna, se sidan med alfabetiskt ordnade fackböcker  = Alfabetisk lista  (Så tex: MALM, 1960)

De första vita som kommer i kontakt med Dakota sioux är fransmännen. På 1600-talet stöter Jean Nicollet på dem öster om deras eget territorium, kring Green Bay. 1741 hör jesuiterna Raynbault och Jouges ojibwaindianerna nämna en stam kallad ”De små huggormarna”. I fransk tolkning blir det Naduwessi, vilket är upphovet till kortformen Sioux. Siouxernas namn på sig själva är Dakota, Nakota eller Lakota, beroende på om de talar den östliga, centrala, eller västliga dialekten. Den östra gruppen kallas också Santee Dakota [bestående av de fyra stammarna Mdewakanton, Sisseton, Wahpeton och Wahpekute], den centrala Yankton [och Yanktonai] Nakota och den västra Teton Lakota. Det blir de östliga Dakotas som först konfronterades med de vitas land-hunger, och genom misslyckade fördrag om markavträdelser är de framemot mitten av 1800-talet nästan landlösa. 

Kring 1811  

Den förste svensken kommer till den trakt som kom att kallas Minnesota. Hans namn är Jacob Fahlström. Som skogsman och pälsjägare blir hans umgänge med Ojibwa-indianerna av den arten att han kommer att räknas som medlem av stammen. 1832 gifter han sig med indianflickan Margaret Bungo. Ojibwas är fiender till Dakotas av tradition och Fahlström kommer att ha sin duster med denna stam.  

Stefansson, Bodil
Hur ”den svenske indianen” Jacob Fahlström planterade drömmen om Vilda Västern hos smålänningarna vid Chisago Lake. - 5 s.
= Sid 238-242 i: STEFANSSON, 2017.

Widén, Albin
  
Den svenske indianen. - 7 s.  
= Sid. 108-114 i: RÖD..., 1963. 

Lager, Birgitta  
Jacob Fahlström. - 3 s.  
= Sid. 62-64 i: SVENSKT BIOGRAFISKT LEXIKON, 15. - 1956. 

1850  

Den svenska författarinnan Fredrika Bremer färdas 1850 uppför Mississippifloden, passerar den berömda byn Kaposia, och gör ett besök i en av indianbyarna kring Fort Snelling.  
Se mer nedan:

Bremer, Fredrika  
Tjugosjätte brevet : På Mississippi d 15 okt. 1850 / Tjugosjunde brevet : S:t Paul Minnesota d 25 okt. 1850. - 55 s.  
= Sid. 207-226 i : BREMER 2A, 1982. och Sid. 17-53  i : BREMER 2B, 1982.  
= BREMER, 1853-54, 1866/1961.     
  Digital utgåva från Archive.org  Se sid 327 ff.

Bremer, Fredrika
Tjugosjunde brefvet. S:t Paul, Minnesota D 25 Oct. 1850
[…] Det hvimlar af Indianer i staden. Männerna gå merendels grant utpyntade, och med blanka yxor…. 2 s.
= Sid. 1330-1331 i: 
Texter : från Sapfo till Strindberg / red.: Dick Claesson .. Lund : Studentlitteratur, 2006 . -  1474 s. 

En kommentarbok till Fredrikas resor i USA med några av hennes illustrationer och notiser om indianerna är:

Sundell, Gunnar
Med Fredrika Bremer i Amerika / av Gunnar Sundell ; under redaktion av Tore Gjötterberg. - Stockholm : Carlsson, 1993. - 151 s. : ill. - (Årstasällskapets för Fredrika Bremer-studier skriftserie ; 1)

Bremer, Fredrika
Bilduppslag med bl a Skonkah Shaw och Mochpedga wen (Fjädermolnskvinnan) fint återgivna i färg, ehuru ganska små till storleken. - 1 s.
= mellan sid 208 och 209 i: FREDRIKA..., 2005.

Bremer, Fredrika
Tjugosjunde brefvet. S:t Paul, Minnesota D 25 Oct. 1850
[…] Det hvimlar af Indianer i staden. Männerna gå merendels grant utpyntade, och med blanka yxor…. 2 s.
= Sid. 1330-1331 i: 
Texter : från Sapfo till Strindberg / red.: Dick Claesson .. Lund : Studentlitteratur, 2006 . - 1474 s. 

1857  

Den fredlöse Wahpekutesiouxen Inkpadutas terrorangrepp på ett nybygge vid Spirit Lake skapar oro i Minnesota. Tilltaget bekämpas av övriga siouxer i området bl a Medewakantonhövdingen Little Crow.  

Strand, Björn  
Inkpaduta och Spirit Lake-massakern. - 18 s.  
= Sid. 119-137 i: RÅDSELD..., 1969. 

1862 Minnesotamassakern  

Levnadsvillkoren för Dakota sioux är sommaren 1862 desperata, och mot bättre vetande kommer Mdewakantonhövdingen Little Crow att leda en blodig resning mot de vita i Minnesota. Många svenska emigranter blir inblandade i upproret, som ibland kommer att kallas Minnesota-massakern

En populärt hållen, men ganska god introduktion till ämnet är:

Stefansson, Bodil
En man som hetade Glader : om människor som Vilhelm Mobergs Kristina och Karl Oskar / [Bodil Stefansson]. - [Torekov] : Guidning på Bjäre, cop. 2017. - 375 s. : ill.

 Ur innehållet: Om Gustav Glader i kapten Mattsons skandinaviska kompani. Sid 287. - 32. Hur Taoyateduta även kallad Little Crow valdes till talesman för Dakotas och hur han förlorade sitt folks förtroende. Sid 295.- 33. Om invånarna från Lake Elisabeth och hur de flydde för sina liv tillsammans med 1000-tals andra under Dakotakriget. Sid 305. - 34. Hur Carl Glader och andra nybyggare från Chisago County sändes ut mot Hole in the Day för att förhindra ett tvåfrontskrig. Sid 316. - 35. Om livet vid Chisago Lake under Dakotakriget. Sid 321.


En självklar introduktion är också nedanstående böcker och artiklar:

Widén, Albin                                 
Svenskarna och indianupproret / Teckningar: Gunnar Olofsson. - Stockholm : Lindqvist, 1965. - 170 s. : ill. - (Indian-klubbens bästa)  
   Litt: s. 163-170.    

Malm, Einar                      
Little Crow och minnesotamassakern. - 44 s.  
= Sid. 16-59 i: MALM: Berömda indianhövdingar, 1960.  
= Sid. 15-54 i: MALM, 1974. 

Malm, Einar                        
Massaker i Minnesota. - 30 s. [22 s].  
= Sid. 66-95 i: MALM, 1946.  
= Sid. 53-75 i: MALM, 1961. 

Malm, Einar  
Blodstormen över Minnesota. - 9 s.  
= Sid. 7-15 i: STRIDSYXA..., 1968.   

Brown, Dee  
Little Crows krig. - 23 s.  
= Sid. 40-62 i: BROWN, 1974. 
= Sid. 54-79 i: BROWN, 2008.
= Sid. [68]-95 i: BROWN, 2015.

Capps, Benjamin  
Minnesotamassakern : Siouxerna på krigsstigen. - 10 s.  
= Sid. 170-179 i: CAPPS, 1977. 

Englund, Erik ”Uncas”  
Lilla Kråkan slår till / Storm över Minnesota. - 28 s.  
= 55-83 i: ENGLUND, 1957. 

Regli, Adolph  
En ko som patient / Det drar ihop sig till indiankrig / Indiankrig / Doktorn kämpar mot indianerna / Ett skelett som krigsbyte. -  47 s.  
= Sid.7-53 i: REGLI, 1944. 

Thörn, Bertil  
Little Crow ca 1810-1863. - 3 s.  
= Sid.  61-63 i: BERÖMDA..., 1983.  
= Sid. 103-105 i: INDIANBOKEN, 1986.  
= Sid. 143-145 i: NYA..., 1990/1995. 

Hultkrantz, Åke  
Charles Alexander Eastman 1858-1939. - 3 s.  
= Sid. 77-79 i: INIDIANBOKEN, 1986.  
= Sid. 101-103 i: NYA..., 1990/1996. 

Ekendahl, Staffan. 
[Abraham Lincolns roll efter Minnesotaupproret]. - 2 s:
= Sid. 298-299 i: EKENDAHL, 2011.
 

Svenskar och dakotaindianer 

Stefansson, Bodil
En man som hetade Glader : om människor som Vilhelm Mobergs Kristina och Karl Oskar / [Bodil Stefansson]. - [Torekov] : Guidning på Bjäre, cop. 2017. - 375 s. : ill.

 Ur innehållet: Om Gustav Glader i kapten Mattsons skandinaviska kompani. Sid 287. - 32. Hur Taoyateduta även kallad Little Crow valdes till talesman för Dakotas och hur han förlorade sitt folks förtroende. Sid 295.- 33. Om invånarna från Lake Elisabeth och hur de flydde för sina liv tillsammans med 1000-tals andra under Dakotakriget. Sid 305. - 34. Hur Carl Glader och andra nybyggare från Chisago County sändes ut mot Hole in the Day för att förhindra ett tvåfrontskrig. Sid 316. - 35. Om livet vid Chisago Lake under Dakotakriget. Sid 321.


En artikel som inte berör indianerna i sig, men som med text, kartor och statistik skildrar den vita kolonisationen av Minnesota, med särskild vikt lagd vid den svenska immigrationen är:

Nelson, Helge
Minnesotas bebyggande med särskild hänsyn till svenskars, norrmäns och tyskars andel i densamma. - 27 s. : kartor.
= Sid. 164-190 i: Svensk geografisk årsbok, 1937.

Många svenska emigranter kom med tiden att möta indianerna på nära håll. Så värst mycket av minnen kring detta finns inte nedtecknade. Här är några artiklar som bl a rör samvaron mellan Dakotaindianerna och de svenska invandrarna.  

Widén, Albin  
Den svenske indianen. - 7 s.  
= Sid. 108-114 i: RÖD..., 1963. 

Widén, Albin  
Svenskar och indianer. - 18 s.  
= Sid. 41-58 i: INDIANKLUBBENS..., 1961. 

Widén, Albin  
Svenskar och indianer i Wisconsin. - 11 s.  
= Sid. 138-148 i: RÅDSELD..., 1969. 

Widén, Albin  
Indiantradition i svenskbygd. - 12 s.  
= Sid. 172-182 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970. 

Widén, Albin  
Med indianer som grannar. - 26 s.  
= Sid. 75-100 i: WIDÉN, 1972. 

Widén, Albin  
Svenskar och ”Pitchi-bucketi”-indianer. - 8 s.  
= Sid. 137-144 i: STRIDEN..., 1975. 

Sjöberg, Sven  
Nybyggarna och indianerna. - 4 s.  
= Sid. 49-52 i: SJÖBERG, 1968. 

Bremer, Fredrika  
Tjugosjätte brevet : På Mississippi d 15 okt. 1850 / Tjugosjunde brevet : S:t Paul Minnesota d 25 okt. 1850. - 55 s.  
= Sid. 207-226 i : BREMER 2A, 1982. och Sid. 17-53  i : BREMER 2B, 1982.  
= BREMER, 1853-54, 1866/1961.   

Ahlroth, Axel  
Svenskarna i Minnesota : historiska anteckningar. - Västervik, 1891.   

En glimt av Sisseton och Wahpeton Dakota från tidigt 1900-tal [i Syd-Dakota] ges i:  

Lysander, Albert  
Ett besök hos Siouxindianerna sommaren 1908. - 5 s.  
= Sid. 193-197 i: // SVERIGES UNGDOM, 1909.  

DAKOTAINDIANERNA I SKÖNLITTERATUREN och DEN ALLRA FÖRSTA SVENSKA INDIANBERÄTTELSEN.

Minnesotaupproret bildar bakgrund till en episod hos Vilhelm Mobergs avslutande del i Utvandrarposet "Sista brevet hem till Sverige". 

Indian och Svensk-Amerikakännaren Albin Widén skrev 1976 en lågmäld roman om den föräldralösa Anna som rymmer till Amerika och gifter sig med ungdomskärleken Anders som tagit sig ett "homestead" i Minnesota. Uppelvelserna under indianernas desperata uppror spelar stor roll i berättelsen.

Stig Ericsons ungdomsbok "Indianupproret" berättar också en historia från indianresningen 1862.

Vad märkligare är, är att Sveriges första egna indianboksförfattare Sigfrid Nybergs andra opus i genren indianberättelser synbarligen behandlar Minnesotaupproret på ett för tiden förvånansvärt korrekt sätt, och att boken lämnade trycket endast något halvår efter händelserna timat.
 Med största sannolikhet är det såhär. Nyberg var en person som kunde konsten att fabulera, och han arbetade som redaktör på Göteborgs Handels- och sjöfartstidning. Vi vet att han var väl beläst på den tidens berättare från USA som Möllhausen och Gerstäcker. Med all säkerhet hade han också slukat svenska skildringar av landet i väster av t ex Unonius och Bremer. Han kunde således beskriva land och folk ganska bra. Antagligen får han så ett pressmeddelande om indianresningen i Minnesota. Lägger till det han fått veta i slutet av sin rätt beskedliga historia, och vips så tycks han ha gjort en inkännande roman från upprorets tid. "Svenskarne i Minnisota". Som sagt detta är den andra inhemska indianberättelsen i Sverige. Den första är Nybergs egen pastisch på Coopers Prärien. Se nedan.

 

Ericson, Stig                 
Indianupproret / illustrationer av Nils Stödberg. - Stockholm : Bonnier, 1963. - 120 s. : ill. - ([Indian-] böckerna)
      [2. uppl.]. - 1970. - 137 s. - (Röda ramen)



Moberg, Vilhelm  
Sista brevet till Sverige. – Stockholm : Bonnier, 1959. – 366 s. – (Romanen om utvandrarna ; 4)   

 

NYBERG, SIGFRID - Sverige 1829-1885 
Översättare och författare till de första egentliga svenska indianberättelserna. 

Nyberg, Sigfrid            
Bilder från nordamerikanska gräsöknarne. - 104 s. 
= Sid. [37]-140 i: 
Nyberg, Sigfrid 
Jernvägs- och ångbåtslektyr : originalskizzer. - Göteborg : Lamm, 1859 .   - 208 s. 

Nyberg, Sigfrid   
Svenskarne i Minnisota : en episod ur det amerikanska inbördeskriget 1862-1863 : berättelse. - Göteborg : Lamm, 1863. - 88 s. 
=  Pag.1-88  Särtryck ur: 
Flora  : toilettkalender för 1864 / med tre stålgravyrer. - Göteborg : Lamm, 1863. - 160 s. 
 
Widén, Albin                       
Präriekvinna. - Stockholm : LT, 1976. - 175 s. 

Extramaterial:

Den glömda historien - Drama i USAs svenskbygder
 

 För 150 år sedan, den 17 augusti 1862 hade de östliga siouxerna (Dakota) fått nog av de vitas oförrätter och tog till vapen. Men de gick en katastrof till mötes. I december hängdes 38 indianledare och resten fördrevs från Minnesota. Skottpengar på 25$ utlovades för varje dödad indians skalp.

  Ett och annat om dessa indianer äger vi i Sverige som forskningen inte utnyttjat till fullo.  Dels då Fredrika Bremers iakttagelser 12 år före konflikten, dels Albin Widéns efterlämnade papper som finns på Emigrantinstitutet i Växjö om svenskamerikanarnas minnen av händelsen.


Bilderna nedan: Dakotaindianer porträtterade av Fredrika Bremer 1850 nära
Ft Snelling. Kvinnan är Fjädermolnskvinnan, hennes man vid namn 
White Dog ses t h och tv är Grey Iron, far till Big Eagle och Medicine Bottle två av krigsledarna 1862. Se nedan. 

                  

                

När Fredrika Bremer besökte Dakota- (sioux) indianerna i Minnesota 1850 fann hon hos dem en viss orientalisk prakt och ett enkelt välstånd. Hon fick revidera sin bild av såväl indianerna generellt som kvinnans roll hos dessa indianer. (Läs här!)
  12 år senare var den indianska kulturen helt i sönderfall och detta följdes av ett totalt fördrivande av Dakota och Winnebago från Minnesota. I desperation hade svältande indianer rest sig i ett blodigt uppror som slutade i total tragedi, inklusive den största massavrättningen som ägt rum i USA. Händelsen är så infekterad av man helst av allt förtränger den i USA. Hela skeendet utspelades i svenskbygderna för bara 150 år sedan.

Upproret inleddes 17 augusti 1862 och kan sägas ta sitt slut definitivt 26 december då 38 indianer avrättades genom hängning. Den största massavrättningen i USA:s historia.
Resultatet blev också tre år senare total etnisk rensning av ursprungsbefolkningen Siouxindianer (Dakota) från delstaten Minnesota. Ett pris på 25$ per indianskalp utlovades hädanefter.

Detta var början till slutet för den fria nordamerikanske indianen och det skedde vid tiden för det amerikanska inbördeskriget (1861-65). Det snabbt eskalerade förtrycket och lurendrejeriet av indianer strax väster om Misssissippi resulterade i ett uppror som i sin tur fick konsekvenser som USA i allmänhet och Minnesotas invånare i synnerhet inte vill minnas än i dag.  Det var ju ett slags favoritområde även för svenskar tyskar och norrmän. Vi känner ju till det via Vilhelm Mobergs Utvandrarepos och från Jan Troells filmbearbetning av detsamma.


Det vitas övertagande av landet skedde kvickt och som vanligt genom landrofferi, falska löften och hänsynslöshet. På bara ett bar årtionden hade fria, förhållandevis välmående indianer blivit hjälplöst alienerade, ibland svältande tiggare som inte såg någon annan utväg än att ta till vapen.
Ja, en handelsman vid namn Andrew Myrick som vägrat ge dem deras lagstadgade ersättning för landköp hade till och med sagt att för hans del kunde de (indianerna) lika gärna äta gräs eller dynga!

Ett blodigt uppror med ett blodigt avslut blev följden. Omständigheter tvingade även de sansade ledarna som t ex Little Crow att i desperation slå tillbaka de vita kolonisterna.
Resultatet blev total etnisk rensning av Siouxindianer (Dakota) från vad som blev delstaten Minnesota. Vilket i sig bara var en logisk följd av tidigare åtgärder årtionden innan då praktiskt taget hela östra USA, öster om Mississippi hade avfolkats på indianer.
Minnesota översvämmades förstås av vita nybyggare efter inbördeskrigets slut, då mängder av före detta soldater behövde en utkomst. Att statskassan också behövde guld ledde snart till att de fria nomadstammarna ute på högprärierna inte heller kunde behandlas med omdöme och sans. Efter 1890 var i stort sett samtliga Nordamerikas indianer berövade sitt traditionella sätt att leva.

 

   


Litte Crow - krigsledare mot sin villja ser vi till vänster. I mitten Big War Eagle - son till  Grey Iron, som vi såg tecknad av Fredrika Bremer (ovan). Till höger ett foto av Medicine Bottle, också han son till Grey Iron, här på väg till hängningen.


Det här är en händelse som inte tar plats i USA:s allmänna minne. En saklig artikel hittar vi emellertid i New York Times. Artikeln är skriven av militärhistorikern Ron Soodalter och titeln är Lincoln and the sioux. I 

Eastman, Mary
Dacotah : life and legends of the sioux around Fort Snelling. - 1849

Eastman, Mary
The american aboriginal portfiolio / Illustrated by Seth Eastman. - 1853.

Eastman, Mary
Romance of indian life. - 1853.

Ögonvittnen - källor

Berghold, Alexander
The indians revenge : or days of horror. - 1891.

Bryant, Charles
A history of the great massacre by the sioux indians in Minnesota, including the personal narratives of many who escaped. - 2 ed. - 1864.

Flandreau, Charles
History of Minnesota and tales of the frontier. - 1900.

Heard, Isaac
History of the sioux war

Minnesota in the civil and Indian wars 1861-1865 / Prepared and published under the supervision of the Board of commissioners appointed by the act of the Legislature of Minnesota of April 16, 1889. -
 Vol 1. - 1891
 Vol 2- - 1893.


Riggs, Stephen Return
Mary and I : Forty years with the Sioux



      

ur Berghold

Stefansson, Bodil
En man som hetade Glader : om människor som Vilhelm Mobergs Kristina och Karl Oskar / [Bodil Stefansson]. - [Torekov] : Guidning på Bjäre, cop. 2017. - 375 s. : ill.

 Ur innehållet: Om Gustav Glader i kapten Mattsons skandinaviska kompani. Sid 287. - 32. Hur Taoyateduta även kallad Little Crow valdes till talesman för Dakotas och hur han förlorade sitt folks förtroende. Sid 295.- 33. Om invånarna från Lake Elisabeth och hur de flydde för sina liv tillsammans med 1000-tals andra under Dakotakriget. Sid 305. - 34. Hur Carl Glader och andra nybyggare från Chisago County sändes ut mot Hole in the Day för att förhindra ett tvåfrontskrig. Sid 316. - 35. Om livet vid Chisago Lake under Dakotakriget. Sid 321.


© Staffan Jansson 2017