New England : Atlantkusten 




Underhill, Ruth  
De är borta : algonkinerna vid Atlantkusten. - 12 s.  
= Sid. 72-93 i: UNDERHILL, 1957.  

                                                   1620. 

 New Englands kust hade utforskats av såväl John Smith som Champlain, men först med den puritanska bosättningen i Plymouthkolonin får europeerna permanent fotfäste där. Länge hade dock torskfiskare hållit till i trakterna utanför kusten, och epidemiska sjukdomar härjade svårt i området. 


NEW ENGLANDS INDIANER : SÄRSKILDA GRUPPER 


                    Abenaki 

Abenakierna är ett folk som spelat en betydande roll i New Englands och kolonialkrigens historia. De figurerar precis som shawneeindianerna flitigt i pojkböcker och romaner, men besynnerligt lite är skrivet om dem i svensk facklitteratur. En kort kronologi kan vara försvarlig. 

                                           1604 

Champlain möter abenakis vid Penobscotflodens mynning.
                                            1613 

Jesuitprästerna Baird och Massé försöker anlägga en missionsstation bland abenakis på Mount Desert Island "Saint-Saveur" (Maine). Den förstörs av kaparen Samuel Argall på uppdrag av virginiakolonins guvernör. Kort efteråt bygger Claude LaTour pälshandelsposteringen Fort Pentagoet vid Penobscotfloden. 

                                              1643 

Jesuitpatern Gabriel Druilettes börjar missionsarbete bland abenakis. Även capuchinerna bedriver mission bland dem.  Kring dessa tidiga kontakter med abenakis finns att läsa: 

Linderholm, Helmer  
Akadiens blodiga land. - 8 s.  
= Sid. 25-32 i: LINDERHOLM, 1983.  
  Maddokavando. 

Linderholm, Helmer  
Missionens Montreal. - 14 s.  
= Sid. 33-46 i: LINDERHOLM, 1983.  

                                             Kring 1670 

Accepterade abenakis den franske baronen de Saint-Castin's ledarskap. Under denne blir de alltmer fientliga till New Englands kolonister. 

Linderholm, Helmer  
Indianbaronen. - 11 s.  
= Sid. 47-57 i: LINDERHOLM, 1983. 

                                               1675 

Attackerar New Engländarna ett stort band abenakis, dödar många och många tas till fånga. Återstoden av detta band placeras i missionsbyarna Sillery, Saint-Francois-de-Sales (Sault-de-la-Chaudiere), vid Cahaudierefloden, Saint-Francois-du-lac (St.Francis) vid St. Francisfloden och i Bécancour.

                                              1689-1697  Kung Williams krig

Abenakierna i missionsbyarna och de i Maine stöder fransmännen. 

                                               1700 

Abenakierna i Sillery och Sault-de-la-Chaudiere flyttas till St.Francis. 

                                               1702-1713 Drottning Annes krig 

Abenakierna stöder fransmännen. 


                                                1724 

Abenakierna i Maine decimeras ytter-ligare när New Englandmilis utför en straffexpedition under vilken den viktigaste missionsstationen Norridgewock bränns, och missionären Sebastien Rasles dödas. Abenakierna drar sig undan. en del till Louisburg och resten till St. Francis och Becancour. 

                                               1756-1763 Sjuårskriget 

Abenakis slåss åter på fransk sida. De brittiska kolonisterna hatar bittert St. Francisindianerna som de kallar dem.

                                                1759 

Major Robert Rogers anfaller och bränner St.Francis som svar på abenakis raider mot de engelska kolonierna. Byn återuppbyggs och abenakis från Louisburg  förenar sig med sina stamfränder. 

Nelsson, Bertil                                                 
Rogers Rangers : kampen om Nordamerika 1755-1783. - Lund : Historiska media, 2003. - 385 s. : ill.
   Ett trevligt kompilat av Francis Parkmans historiska böcker och Pehr Kalms reseberättelser från indiankrigens 1700-
   tal.

Lexberg, Bert  
Major Robert Rogers : en amerikansk 1700-talsgestalt. - 13 s.  
= Sid. 36-48 i: SPÅR..., 1965. 

St.Francis och Becancour har förblivit indiansamhällen även om det finns få abenakis i Becancour nuförtiden. 1962 fanns 541 abenakis i St.Francis och bara 39 i Becancour. 

Sagor från Abenaki: 

Bruchac, Joseph  
Vindörnen : [Abenaki-indianernas berättelser om Gluskabi] / berättad av Joseph Bruchac ; illustrerad av Kahionhes ; till svenska av Stefan Mählqvist. -  Danmark : Mundelstrup : CDR, 1986. - 78 s. : ill.  
   Orig:s titel: The Wind Eagle.1985. 
 

Miqmak  

Hornborg, Anne Christine
"Det är ett sätt att leva från den dag du föds..." : Om andlighet och reservatsliv hos kanadensiska mi'maq. - 17 s.
= Sid. 141-157 i: MYSTIK OCH ANDLIGHET, 2013.

Hornborg, Alf  
Att få tala som en hövding : Om framväxten av en ny självbild hos mikmak. - 26 s.  
= Sid. 157-183 i: DEN OBRUTNA...,1995.  
   Historia och nutid. 

Hornborg, Alf  
Miljökamp hos Mi'kmaq. - 9 s.
= Sid. 30-38 i: ATT KRÄVA..., 1997.

Hornborg, Anne Christine
Djävuldyrkare, trollkarl eller schman : det europeiska mötet med buoin hos kanadensiska miqmakindianer. - 21 s.
= Sid. 159-179 i: SCHAMANER, 2000.

Hornborg, Anne Christine
Handel och mission hos kanadensiska mi'kmaqindianer under 1600-talet. - 25 s.
= 218-232 i: Svensk religionshistorisk årsskrift //1998 ; 7)

Hornborg, Alf
Myten om maskinen : essäer o makt, modernitet och miljö. - Göteborg : Daidalos, 2010. - 278 s.
  En bok med uppsatser om humanekologi som stundtals belyser sina teser med exempel från 
  Mikmaq. T ex sid:55, 217,226,227,238,246,261 etc.


Hornborg, Alf
The Mi'kmaq of Nova Scotia : environmentalism, ethnicity and sacred places. - 38 s.
=Sid. 135-172 i: VOICES..., 1998. 

Hornborg, Anne-Christine 1954- 
A landscape of left-overs : changing conceptions of place and environment among Mi'kmaq indians of Eastern Canada / Anne-Christine Hornborg. - Lund : Almqvist & Wiksell, 2001.-331 s. 
- (Lund studies in history of religions ; 14) 
   Diss. Lund


                      Mohikan, Pequot och Narragansett 
  
                             1636-1637 

Trängda av de vita i Connecticut utbryter det första stora indianupproret i New England, "kriget mot Pequoterna". Ledda av Sassacus gick pequoterna mot sin totala undergång. 

Englund, Erik "Uncas"  
Uncas, Sassacus och Miantonomoh. - 36 s.  
= Sid. 7-42 i: ENGLUND, 1969/70. 

Hornborg, Eirik  
Puritanerna erövra New England. - 10 s.  
= Sid. 91-100 i: HORNBORG, 1936. 

Stingl, Miloslav  
Sassacus' skalp. - 5 s.  
= Sid. 21-25 i: STINGL, 1979. 

Norbeck, O.  
Den siste mohikanen lever än. - 13 s.  
= Sid. 131-143 i: INDIANKLUBBENS..., 1961.  
  
Norbeck, O.  
En hälsning från "De sista mohikanerna". - 18 s.  
= Sid. 111-128 I: De RÖDA..., 1964.  
  Mohikaner och Stockbridges i historia och nutid. 

Sahlberg, Bertil  
Uncas ca 1606 - ca 1682. - 3 s.  
= Sid. 109-111 i: BERÖMDA..., 1983.  
= Sid. 197-199 i. INDIANBOKEN, 1986.  
=  Sid. 257-259 i: NYA..., 1990. 

                                      Wampanoager 

                                      1675-1676 

De vita kolonisternas ökande antal och godtyckliga behandling av indianerna resulterar i ett uppror som ödelägger stora delar av New England. Wampanoagerna under sin ledare King Philip lyckades sånär i sin desperata motståndskamp, men efter 1776 är även de, som folk räknat, endast en obetydlig spillra. 

Hagberg, Viktor  
King Philip - Wampanoagernas siste hövding. - 38 s.  
= Sid. 24-61 i: RÖD..., 1963. 

Englund, Erik "Uncas"  
Kung Philip - Wampanoagernas Metacom. - 35.  
= Sid. 43-77 i: ENGLUND, 1969/70. 

Hornborg, Eirik  
Puritanerna erövra New England. - 10 s.  
= Sid. 91-100 i: HORNBORG, 1936. 

Sigsgaard, Jens  
Kung Filips krig. - 3 s.  
= Sid. 52-54 i: SIGSGAARD, 1948. 

Stingl, Miloslav  
Skallerormens tecken. - 6 s.  
= Sid. 26-31 i: STINGL, 1979. 

Arfwedson, C.D.  
[Ang King Philip]. - 3 s.  
= Sid. 174-176 i: ARFWEDSON, 1835. 

Wärenstam, Eric  
Mayflower och pilgrimerna. - Stockholm : Filadelfia, 1957. - 232 s. : ill. 

Sahlberg, Bertil  
King Philip ca 1639-1676. - 2 s.  
= Sid.   59-60   i: BERÖMDA..., 1983.  
= Sid. 101-102 i: INDIANBOKEN, 1986.  
= Sid.  137-138i: NYA..., 1990. 

Sandberg, Alvida  
Från "Mayflowers" dagar. - 11 s.  
= Sid. 9-19 i: SANDBERG, 1931. 

Sigsgaard, Jens  
Mayflower. - 7 s.  
= Sid. 32-38 i: SIGSGAARD, 1948. 

Philbrick, Nathaniel
[Notis om wampanoager som valfångare].
En typisk fångstbåtsbesättnng  bestod av fem wampanoagroddare och en enda vit nantucketbo vid styråran....I början av 1700-talet hade de engelska nantucketborna upprättat ett skuldservitutsystem som försåg dem med stadig tillgång till wampanoagarbetskraft. Utan de infödda invånarna, som var fler än nantuckets vita befolkning långt in på 1720-talet, skulle ön aldrig ha blivit en framgångsrik valfångshamn
[s.21].  - 5 s.
= Sid.s.21,23,28,84,190 i: PHILBRICK, 2000.

En nutida andlig ledare bland Wampanoagerna är Manitonquat, Medicine Story vars bok delvis bygger på legendartat material och sagor bland Wampanoagerna: 

Medicine Story 
Återvänd till ursprunget : en överlevnadshandbok för urinvånare och naturmänniskor / av Manitonquat (Medicine  Story) ; [svensk översättning: Mats Guve]. -  Borlänge : Björnen, 1993. -   240 s : ill.  
   Orig:s titel: Return to creation. 
 

  Massachusetts-indianer 

Gilbreth, Frank B. jr  
Snälla indianer och döda. - 21.  
= Sid. 15-35 i: GILBRETH, 1957.  
  Natick. 

Två 1600-talsmissionärer bland Massachusettsindianerna har satt spår i den svenska missionslitteraturen. Roger williams (ca: 1603-83) var en fritänkare inom den anglikanska puritanismen. Kom till Amerika 1631. Grundade Rhode Island kolonin 1636. Missionerade bland indianerna i trakten, bland vilka han levde bl a för att lära deras språk, vilket 1643 resulterade i "A Key into the language of America", vilket samtidigt som det är en ordbok, är en tidig beskrivning av indianerna i området, bl a Massachusetts-indianerna. 

Butterworth, Hezekiah  
Roger Williams och Västerns indianer / översättning från engelskan av John Wahlborg. - Stockholm : B.-M., 1922. - 229 s. 

John Eliot (1604-90) anglikansk missionär. Kom till Boston 1631. Som den förste att predika på indianernas eget språk blev han kallad "Aposteln bland indianerna". 1651 grundade han  den första av 14 byar med "bedjande indianer", som skall ha rymt 1.100 omvända. Byarna förstördes emellertid till stor del under Kung Philips krig. Eliot översatte bibeln till Massachusetts-indianska 1661-1663, och katekesen 1654. 

Vormbaum, Reinhold  
Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar / öfversättning från andra tyska upplagan. - Stockholm : Fosterlands-stiftelsen. 

   H 1. - John Eliot, apostel bland Nordamerikas indianer. - 1862. - 96 s.  

H.LL.  
Norra Amerika : första kapitlet : de röda indianerna - John Eliot. - 10 s.  
= Sid. 22-31 i: H.LL, 1874. 

Bielby, M.R.  
Svartrockshövdingen. - 26 s.  
= Sid. 32-57 i: SVARTROCKSHÖVDINGEN, 1958. 

Ekman, E.J.  
Nordamerika. - 43 s.= Sid. 416-457 i: ILLUSTRERAD..., 1891. 

© Staffan Jansson 2017