Centrala Atlantkusten : Lenaper : Nya Sverige


                           

 Först, lättillgängliga texter om Lenapeindianerna [Delawarer], relevanta uppsatser om de irokestalande (se d o) Susquehannockerna, som kanske i än högre grad än Lenaperna var betydelsefulla för den svenska kolonin i Delaware, Nya Sverige. 

Litteraturen om den svenska kolonin Nya Sverige: Se nedan 

Linderholm, Helmer  
Nya Sveriges historia : vårt stora indianäventyr. - Stockholm : Tiden, 1976. - 184 s. : ill. 

   Ny utg. - 1986.  

Linderholm, Helmer  
Indianerna som var svenskar. - 18 s.  
= Sid. 62-79 i: RÖD..., 1963. 

Linderholm, Helmer  
Susquehannockerna - Nya Sveriges beskyddare. - 18 s.  
= Sid. 48-65 i: INDIANKLUBBENS..., 1962. 

Widén, Albin  
Delawaresvenskar och indianer. - 14 s.  
= Sid. 34-47 i: INDIANKLUBBENS..., 1962. 

Jacobsson, Nils  
Svenskar och indianer : studier i svenskarnas insats i den tidigare protestantiska missionens historia. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1922. - 348 s. : ill. 


  Övriga texter om indianerna: 

Loskiel, Georg Heinrich 1748-1814               Wiki
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 / Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22], 228 s., s. 209-872.  
   Frakturstil.  
   Digital utgåva av den engelska versionen 1794.
   Loskiels skildring av delawarer och andra indianer i missionsbyarna Gnadenhütten o a  är ovärderlig för kännedom
   om indianerna under senare delen av 1700-talet. Och en sympatisk sådan

Woolman, John   
1761-1763 Besöket hos indianerna. - 20 s.
= Sid. 120-139 i:WOOLMAN, 1993.
  Woolman kväkare som besökte Wyalusing, delawaremission nära Friedenhütten vid tiden före Pontiacs uppror.
   Digital utg. av den engelska texten.

Jacobsson, Nils  
Svenska öden vid Delaware 1638-1831 / med förord av Isak Collijn. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1938. - 320 s. : ill. 

Åberg, Alf  
Printz och indianerna. - 6s.  
= Sid. 67-72 i: ÅBERG, 1987. 

Åberg, Alf  
Per Lindeström om indianerna. - 8 s.  
= Sid. 142-149 i: ÅBERG, 1987. 

Åberg, Alf 
Indianerna vid floden.I indianernas spår. - 14 s.
= Sid. 117-126 + 156-159 i: ÅBERG, 2000.

Jacobowsky, C. Vilh.
Bland indianer, kväkare och yankees : den svenska kolonien i Amerika. - 37 s. : ill.
= Sid. 50 - 86 i: JACOBOWSKY, 1930.

Tigerström, Harald  
Mötet med indianerna. - 2 s.  
= Sid. 35-36 i: TIGERSTRÖM, 1988. 

Ward, Christopher  
Om urskogen och stenåldersmänniskor. - 18 s.  
= Sid. 47-64 i: WARD, 1938. 
  Digital engelsk utgåva av boken kapitlen är hämtade ur.


Fur, Gunlög  
De äro barbarorum barbarissimi : svenskars möte med indianer och samer på 1600-talet. - 18 s.  
= Sid [289]-306 i: MAKT & VARDAG, 1993. 

Fur, Gunlög 
Könsgränser och kulturgränser. - 36 s.
= Sid. 157-192 i: MAKALÖSA..., 2002.
  Om genus hos samer och Leni lenape. Kvinnobyar.

Fur, Gunlög 
Kampen om orden : indianer, muntlig historia och det skriftliga källmaterialet. - 12 s.
= Sid. 195 - 206 i: HEMBYGDEN & VÄRLDEN, 2002.

Fur, Gunlög 
Andreas Hesselius, Pehr Kalm och synen på indianer. - 21 s.
= Sid. 42-63 i: SVENSKA MÖTEN...2009.

Linderholm, Helmer  
Kvinnoindianerna kämpar. - 7 s.  
= Sid. 94-110 i: De RÖDA..., 1964.  
   Delwarerna under 1700-talet. Bl a Braddocks nederlag. 

Jansson, Lars-Erik  
Några dalkarlar och deras möte med indianerna / av Lars-Erik Jansson och Lars Ryding. - 22 s.  
= Sid. 59-80 i: INDIANSK..., 1982.  
   Nya Sverige och tiden därefter. 

Johnson, Amandus  
[Indianerna]. - 9 s.  
= Sid. 65-77 i: JOHNSON, 1923. 

Widén, Albin  
Med indianer som grannar. - 26 s.  
= Sid. 75-100 i: WIDÉN, 1972. 

Widén, Albin  
Hur svenskar och indianer förstod varandra. - 9 s.  
= Sid. 159-166 i: STRIDSYXA..., 1968.  
   Delaware, Chippewa. 

Kjellberg, Erik  
Händelser bland lenape och ojibwa i Kanada. - 20 s.  
= Sid. 250-269 i: INDIANSK..., 1979.  
   Lenape och ojibwa, 1900-tal. 

Norbeck, Olle  
Möte med Delawarer i Oklahoma. - 23 s.  
= Sid. 96-118 i: FLAMMANDE..., 1966.  
    Delawarer 1900-tal. 

Norbeck, Olof  
Delawareindianer besöker Sverige. - 21 s.  
= Sid. 168-188 i: STRIDSYXA..., 1968. 

Norbeck, Olle  
Samspråk med Delawarer. - 28 s.  
= Sid. 174-201 i: SPÅR..., 1965.  
   Delawarer i historia och nutid. 

Ljungdahl, Axel  
En Delaware-profet 1762. - 2 s.  
= Sid. 54-55 i: LJUNGDAHL, 1969. 

Baehrendtz, Nils Erik  
Nybyggarnas indianska grannar. - 14 s.  
= Sid. 103-116 i: RUHNBRO, 1988.  
= Sid. 175-195 i: STUDIER..., 1991. 

Grimberg, Carl  
Svenskar och indianer. - 24 s. 
= Sid. 237-260 i: GRIMBERG, 1960/Äv äldre utg. 

Sandel, Andreas  
Om [...hedningarna som här finns i stor myckenhet...]. - 3 s.  
= Sid. 81-83 i: SANDEL, 1988. 

Widén, Albin  
Om gudsbegreppet hos Lenape.  
= ETHNOS, 1937.  


Indianföremålen på Skokloster, och andra

Brunius, Staffan
En tomahawk från Nya Sverige. En oavslutad historia om tre antropomorfa klubbor. - 4 s.
= Sid. 18-21 i: MED..., 2002.
   Indianföremålen på Skokloster och Etnografiska museet. 

Losman, Arne
Skokloster - Europe and the World in a Swedish Castle. - 18 s. : ill.
= Sid. 84-101 i:   
The Age of New Sweden. - Stockholm : Livrustkammaren, 1988. - 131 s. : ill.
    Bilder: sid 90. Medallion bearing symbolic image of the continent of 
    America.  Skokloster./ Photo: Sören Hallgren. Gips i tak]
    sid. 98 Indian club. From wrangel's armoury. Skokloster/ Photo: 
    Samuel Uhrdin. Sid. 99: Indian wolf's head. From Wrangel's armoury. 
    Skokloster. / Photo: Samuel Uhrdin.

   I John Smiths "A Map of Virginia with a Description of the Country". - 1612 kan man få en beskrivning av liknande föremål i avsnittet om färden till Chesapeake och mötet med Susquehannockerna. Finns också återgivet i - Arnoldus Montanus : De Nieuwe en Onbekende Weereld - 1671. (digital faksimil). Det verkar som om Pehr Lindeström haft tillgång till båda dessa skrifter om man får tro dedikation och vissa vändningar och ordval.

I en uppsats om Skokloster säger den anonyme författaren...s.114 "Rustkammaren, förmodligen den största och fullständigaste i Sverige, är indeld i den Wrangelska och den Braheska, hvardera upptagande tre rum. Den Wrangelska innehåller....koger, pilar, ibland hvilka flera Indianska, ... modeller till åtskilliga krigsmachiner, en Indiansk kanot, käppar runstafvar m m". Se:
Skokloster. - 16 s. : ill [s. 100]
= Sid. [100]-116 i:
Svea : Folk-kalender för 1850 / Med bidrag af Onkel Adam, Mellin samt flere författare. - Stockholm :
Bonnier, 1849. - 186 s. : ill.    

Linné, Sigvald
Från Nya Sverige. - 5 s : ill.
= Sid.297-[301] i: PRIMITIV..., 1947.
  Ngt om Stridsklubbor från Delaware nu på Skokloster, och om tomahawker från 1700-talet, .Rydén, S.  
Discovery in the Skokloster collection of a 17-century Indian head dress from Delaware. -  
Se: ETHNOS // 1963.  

Kylsberg, Bengt
Den konstfulla tekniken. - 27 s. : ill.
= Sid. 227-253 i: SKOKLOSTERS SLOTT, 2004.
  Uppsatsen som berör de olika vapen- och föremålssamlingarna på Skokloster och hur de förvärvats, innefattar en notis om indianföremålen från Nordamerika (s. 242, bild s 243). En notis finns också till Johan Ekeblads brev som beskriver hur man 1654 med anledning av drottning Kristinas abdikation och Karl X:s trontillträde höll en "karusell" där ett "lag" var utklädda till indianer. (Se Johan Ekeblads bref / utgivna af N. Sjöberg. - Vol 1: Från Kristinas och Cromwells hof. Stockholm, 1911. - 451 s : ill.) 

  Mer om föremål från Nya Sverige?

Larsson Haglund, Ingrid
Per Brahe den yngres Visingsborg : Slott, kök och trädgårdar i grevens tid. - Visingsö : Intergarden / Ateljé Lovisa, 2004. - 168 s. : ill.

Man kan undra varför så lite, eller egentligen ingenting i indianföremålsväg finns kvar efter Johan Printz. Kanske gav han bort en del till Per Brahe. Visingsborgs grevskapskrönika från 1600-talet upplyser om att på slottet fanns "åtskillige rustkamrar, en del av kostbare och förarbetade gevär och tyg samt inländske antikviteter, en del av åtskillige utländske mycket antikiske saker samt eljest allehanda gevär". (s. 107). I rustkammaren förvarades också en del etnografiska förmål, fornfynd och kuriosa.  .. ett bäverskinn, ett västindiskt sängtäcke av fjädrar jämte andre västindiske saker som inte närmare beskrivs... En indianisk hammare, en indianisk fisk och tre indianiske korgar kom kanhända liksom de ovannämnda västindiske sakerna från Delaware, Sveriges koloni i Nordamerika, och hade kanske skänkts av Johan Printz...
säger författaren insiktsfullt! (sid 109)


Haglund har mer intressant att berätta i följande skrift:

Larsson Haglund, Ingrid
Högvälborne Greve Nådigaste Herre : En studie av Lars Jonsson Lagerbergs brev till Per Brahe den yngre åren 1643-1675. - Visingsö : Atelje Lovisa, 2010. - 574 s. : ill.
Brev från Lars Jonsson, hauptmann på Visingsborg till Per Brahe ligger till grund för boken:

Boktryckaren Johan Kankel
År 1666 anställde Per Brahe en boktryckare på Visingsö. Det var Johan Kankel kommen från Danzig….Kankel tryckte notpapper och annat material till skolan men framförallt var det greven som försåg honom med större arbeten. (sid 84)

Grevens kuriosakabinett (sid 90)
Liksom de flesta bildade adelsmän på 1600-talet intresserade sig Per Brahe den yngre för fjärran länder och främmande kulturer…. Av inventarieförteckningarna på Visingsborg framgår också att i slottets kansli och rustkammare fanns, enligt tidens mode, en liten samling mycket exotiska föremål, ett embryo till en Kunstkammer eller kuriosa kabinett med rariteter av olika slag i form av naturalier, etnografika, fornfynd och andra kostbara föremål. I Brahes kuriosakabinett …bäverskinn s. 91 Den kanske mest intressanta samlingen i grevens rustkammare bestod av föremål som förmodligen kom från Amerika och som kallades ”indianiske saker”. I inventarieförteckningar på 1670-talet omnämns: En indianisk hammare, ett västindiskt sängetäcke av fjäder jämte andre västindiske saker, en stor indianisk fisk och två indianiske korgar. Exotiskt konsthantverk från fjärran länder var på 1600-talet högt uppskattade statusgåvor. I mars 1664 får hauptmannen en försändelse med ett antal föremål som skänkts av guvernören Johan Printz ättlingar efter dennes bortgång. Till greven skriver Jonsson: ”Eders HögGrevl.Nåd påminner sig nådigt att för 8 dagar sedan är mig befallt att hit hämta från Johan Papegoja, några saker som salig Printzens arvingar Eders Hög.Grevl.Nåd förärat hade. Vilka saker jag då strax med express efterskickade, de där nu här ankomna äro, nämligen en polsk sabel med silverbeslag på bältet, en vit bäver och en yxa med indianiske penningar skaftet inlagt, vilka efter befallning i rustkammaren inlevererade äro”.
Printz var under åren 1643-1653 guvernör i Nya Sverige och från 1658 landshövding i Jönköping. Han gick ur tiden 1663.
Av de skänkta sakerna är yxan mest intressant. Den hade indianska penningar d.v.s små snäckor inlagda i skaftet. kanske är det denna yxa som benämns indiansk hammare i inventarieförteckningarna på 1670-talet.
På Etnografiska museet i Stockholm finns en indiansk yxa eller tomahawk med små snäckor inlagda i skaftet. I Norden är endast två tomahawker av denna typ kända. Den ena finns på Etnografiska museet i Köpenhamn och har tillhört Fredrik III:s kuriosakabinett i Gottorp. Det andra exemplaret förvaras alltså på Etnografiska museet i Stockholm. Den danska yxan har ett blad av grönsten men den svenska är försedd med ett blad av järn som, åtminstone för en lekman, liknar en hammare. Enligt intendent Staffan Brunius ingick yxan i Karl XI:s samlingar 1686. 
Man har inte med säkerhet kunnat fastställa yxans proveniens men lutat åt att den kanske kommer från Sveriges nordamerikanska koloni. Tack vare breven från Lars Jonsson vet vi nu med säkerhet att åtminstone Brahes tomahawk skänktes av guvernören i kolonin Nya Sverige. kanske är det rent av samma yxa som numera ligger där i sin monter på Etnografiska museet i Stockholm.

DEN SVENSKA KOLONIN NYA SVERIGE I DELAWARE OCH INDIANERNA. 

Litteraturvägledningar 
Moderna texter 
Nya Sverigelitteraturens kronologi ; källor och äldre kommentarlitteratur
Indiankatekesen
Missionslitteratur med anknytning till området
Övrig  kommentarlitteratur
Notiser
 Litteraturvägledningar: 

Brunius, Staffan 
Svenskar och indianer i Nya Sverige - något om relevanta historiska källor och äldre etnografiska samlingar. - 10 s. 
= sid. 243-252 i: AMERIKAS..., 1998.

Jacobowsky, C[arl] Vilh[elm]  
Litteraturen om Nya Sverige. - 27 s.  
= Sid. 272-298 i: YMER // 1937:4.  
   En fullständig dokumentsamling i tryck, om Nya Sverige (och indianerna)  
   saknas på svenska. Ett värdefullt bidrag är emellertid Jacobowskys  
   resonerande bibliografi kring det då  kända arkivmaterial som rör Nya  
   Sveriges historia och indianerna, likväl om de tryckta källorna samt  
   handskrifterna. Några svåråtkomliga dokument finns helt eller delvis avtryckta  
   i själva uppsatsen. 

Jacobsson, Nils  
Svenskar och indianer : studier i svenskarnas insats i den tidigare protestantiska missionens historia. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1922. - 348 s. : ill.  
   En genomgång av vad källorna berättar om Nya Sveriges indianer. 
   Viktiga partier ur Jesper Svedbergs opublicerade ”Suecia Nova seu 
   America Illuminata”, finns refererade eller avtryckta, liksom andra 
   svåråtkomliga dokument. 

Jacobsson, Nils  
Källor och litteratur. - 4 s.  
= Sid. 189-194 i: JACOBSSON, 1938.  
   Kompletterar Jacobsson, 1922 och Jacobowsky. 

Åberg, Alf  
Litteraturhänvisningar. - 6 s.  
= Sid. 189-194 i: ÅBERG, 1987.  
   Redovisar en del nyare litteratur, men ger också en kort vägledning till 
   en del tididgare obeaktat arkivmaterial. 

Ridbäck, Irma
Nya Sverige : en bibliografi. - 19 s.
= Sid. 93-11 i: GÖTEBORGS-EMIGRANTEN, 1988.

Tarkiainen, Kari, 1938- 
New Sweden in documents, 1638-29.3-1988 : [exhibition in the Swedish National Archives] / [Kari Tarkiainen] ; [translated by Inga Offerberg and Carol Adamson]. - Stockholm : Riksarkivet : Allmänna förl., 1988. - 16 s. : ill. 
 Medarbetare:Riksarkivet. Skriften redovisar var arkivmaterialet kring kolonin Nya Sverige finns, samt vad som finns tillgängligt på mikrofiche hos SVAR. 

Moderna texter 

Pehrson, Lennart.
Den nya världen / Lennart Pehrson. - Stockholm : Bonnier, 2014. - 489 s. : ill. - (Utvandringen till Amerika ; 1)
  Nya Sverige särskilt sid 29-84.

[Johnson, Amandus 
The Swedish settlements on the Delaware vol 1. - 1911.
The Swedish settlements on the Delaware. vopl 2 1911.]
  Digital fulltext hos Internet Archie. Länkarna ovan. Ingår inte i den egentliga förteckningen då boken inte är utgiven i Sverige, men dokumenten är svenskspråkiga i många fall och finns ingen annan stans.

 
Ahnlund, Nils  
Nya Sverige : de historiska huvuddragen. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1938. - 61 s. 

Andersson, Ingvar
Svenskarna vid Delaware. - 5 s. : ill. (+2 s)
= Sid. 60-64 (+ sid 162-163) i: SVENSKA FOLKET...4..., 1939.

Andersson, Karl-Hugo
Kalmar Nyckel och Nya Sverige. - [Nacka : K H Andersson], 2003. - 70 s. : ill.

Blees, Jakob  
Svenska kolonien vid Delaware 1638-1655. - Stockholm : Hedberg, 1937. - 233 s. : ill.  
   Innehåller bl a tre av Nya Sverigeguvernörernas ämbetsberättelser i   
   referat.  
   Printz andra 20/6 1644, Printz tredje 20/2 1647 och Risings daterad 
   14/6 1655. 

Dahlgren, S. 
The rise and fall of New Sweden, governor Risingh's journal 1654-1655 in its historical context / Stellan Dahlgren and Hans Norman. - Uppsala : Univ.  : Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1988. - 303 s. : ill. faks., kartor, tab. - (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis ; 27)
   Sid. 127-287: Risingh's journal.  Delvis parallelltext på svenska och engelska.  

Det började vid Delaware : om svenska hembygder i Amerika / Redaktör: Gunilla Lindberg. - Stockholm : Riksförbundet för hembygdsvård, 1986. - 168 s. : ill. - (Bygd och natur ; 1986) 

Englund, Peter  
[Nya Sverige]. - 25 s.  
= Sid. 163-166 + 496-504 +552-563 i: ENGLUND, 1993.  
  Nya Sverige i sitt europeiskt-historiska sammanhang.  

Jacobowsky, Carl Vilhelm  
Svenskar i främmande land under gångna tider. - Göteborg : Västra Sverige, 1930. - 230 s. : ill. 

Johnson, Amandus  
Den första svenska kolonien i Amerika / till svenska av Axel Palmgren. - Stockholm : Geber, 1923. - 208 s. 

Linderholm, Helmer  
Svedjebönder i Det Nya Sverige. - 7 s.  
= Sid. 58-64 i: LINDERHOLM, 1974. 

Lindqvist, Hans
Svenska missionsinitiativ och missionärsattityder vid Delaware (Nya Sverige) 1638-1831. - Uppsala : Svenska institutet för missionsforskning, 1992. - 174 s. - (Missio [Uppsala] ; 3)
   Teol. lic avh.
   Med kapitlen "Attityder till indianer" 

Mattsson, Algot  
Nya Sverige - drömmen om ett imperium. - Göteborg : Tre böcker, 1987. - 178 s. : ill. 

Norberg, Otto  
Svenska kyrkans mission vid Delaware i Nord-Amerika ( i f.d. kolonien Nya Sverige). - Stockholm : Carlson, 1893. - 232 s. : ill.  
   Utgåva i mikroficheformat :  SVAR nr S 1759

Norman, Hans, 1936- 
Svenskars möte med indianer vid Delaware : handel, misstro och rädsla. - 26 s.
= Sid. 129-154 i : MIGRATION..., 1999. 


Norman, Hans
Nya Sveriges sista blomstring. - 16 s.
=Sid. 29-43 i: HISTORIELÄRARNAS...// 1993?.
   Sid 39-40 Om relationerna till indianerna. sid. 4041: 
   Minquasindianernas stora landöverlåtelse.

Olin, K.G.   
Våra första amerikafarare : historien om finlandssvenskarna i Nya Sverige. - Jakobstad : Olimex, 1988. - 144 s. : ill.   

Olin, K.G.
Amerikafararna : tillbaka till Nya Sverige / K.G.Olin ; [fotografier: Gun-Marie Wiis]. - Jakobstad : Olimex, 2006. - 244 s. : ill.

Pehrson, Gerda  
Nya Sverige / illustrationer av Maria Höglund. - Stockholm : Liber, 1966. - 45 s. : ill. - (Orientering ; 13) 

Ruhnbro, Rune  
Det Nya Sverige i landet Amerika : ett stormaktsäventyr 1638-1655 / under redaktion av Rune Ruhnbro. - Höganäs : Wiken, 1988. - 168 s. : ill. 

Wallström, Tord  
Svenska upptäckare. - Höganäs : Bra böcker, 1983. - 294 s. : ill. 

Ward, Christopher  
Svenskarna vid Delaware / översättning från engelskan av Ingvar Andersson. - Stockholm : Norstedt, 1938. - 276 s.  
   Orig:s titel: New Sweden on the Delaware. 

Widén, Albin  
Svenskar som erövrat Amerika. - Stockholm : Nordisk rotogravyr, 1937. - 185 s. : ill. 

Åberg, Alf  
Folket i Nya Sverige : vår koloni vid Delawarefloden 1638-1655. - Stockholm : Natur och kultur, 1987. - 197 s. : ill.

Finnarna i Nya Sverige

Heron, Lars Olof
Nya Sverige : Skogsfinnar i kolonin Nya Sverige. - 7 s.
= Sid. 254-260 i: DET SKOGSFINSKA..., 2001.
 Om skogsfinnarnas deltagande i Nya Sverigeäventyret. Deras omdiskuterade antal och det inflytade de hade i kolonin  och Nordamerikas historia. Framställningen bygger mest på Peter S Craigs forskningar.
 Craig, Peter S: New Sweden settlers 1638-1644. - Swedish American Genealogist 1996-1999
 Crag, Peter S: The Delaware Finns of Colonial America. Rapport från Finnbygdskonferensen i Härnösand/Viksjö
 26-29 augusti 1999. - Härnösand.


Linderholm, Helmer  
Svedjebönder i Det Nya Sverige. - 7 s.  
= Sid. 58-64 i: LINDERHOLM, 1974.

Olin, K.G.   
Våra första amerikafarare : historien om finlandssvenskarna i Nya Sverige. - Jakobstad : Olimex, 1988. - 144 s. : ill.   

Olin, K.G.
Amerikafararna : tillbaka till Nya Sverige / K.G.Olin ; [fotografier: Gun-Marie Wiis]. - Jakobstad : Olimex, 2006. - 244 s. : ill.

Gothe, Richard
"Som bekant landsteg en svensk expedition....4 s.
= Sid.145-148 i: GOTHE, 1943, 1993.
  Att finnarna och de svenska skogsfinnarna kulturellt hade många gemensamma nämnare med indianerna är väl bekant. Båda folken badade bastu, använde näver till allt möjligt etc. Den rysk-finsk-svenska knuttimmertekniken introducerades ju också av Nya Sverigekolonisterna i Nordamerika. Vissa saker uppfinner man parallellt ofta med ekologin som tillstädjare. Så förstås vad gäller enkla saker som en hästsläpa. Inte desto mindre får fantasin spela när man på bildarket mot sidan 94 ser en bild föreställande "Likfärd på s k släpa, från Hellefors finnmark. Ur "Segerstedska samlingar"'. Bilden torde vara tecknad under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal, men antyder ändå att en släpa likt den prärieindianska skall ha funnits bland skogsfinnarna. Hur långt tillbaka? Användes den redan 1600-talet av finnarna? Andra fenomen som korgflätning, vävning, ornamentik, myter och mycket annat har via olika kolonialfolk spritts bland indianfolk under långa tider och över stora avstånd. Annat lärde de vita av indianerna. Exakt vem som lärde vad av vem lär vi väl aldrig få veta.

  Notiser 

Adolfsson, Mats
Flykten från Nya Sverige - 1650-talet.  En svensk slav startar ett uppror - 1669. Nybyggare slår yxan i bordet - 1675. - 
8 s. : ill.
= Sid. 285-292 i: ADOLFSSON, 2007.


Killigrew, William
Wänskap och trohet i döden, eller den indianske printzessan Zaletta, tragoedia; i fem öpningar : I swänske rim författad /  från engelskan. Af Andreas Hesselius americanus. 
- Stockolm : L. L. Grefing, 1740. - 80 s.
  Orig: troligen Ormasdes, or Love and Friendship. - 1664.
Klemming Sveriges dramatiska litteratur s. 81: "orig. kanske Love and friendship". Skeppsbrott, mord, skendöd, en elak styvmor, förräderi, en deus ex machina i form av tolken Indian-Will, systermord, självmord och en magnifik klagosång av hjälten Falconer som avslutning är en del av ingredienserna i detta drama. William Killigrews (1606-95) "Ormasdes or Love and friendship" trycktes 1664. Andreas Hesselius (1714-62) kallade sig "americanus" då han var född i Nordamerika som son till pastorn i svenska församlingen Andreas Hesselius. Sin mycket fria översättning av Killigrews pjäs har han utökat med några egna noter som bl.a. rör indianernas bruk att tatuera sina kroppar och måla sina ansikten: "En wid namn Zickapinan som var capitain för willarne, wistades ibland de swäska [sic!] wid Christina, hade 2 ormar målade i sitt ansickte och som deras hufwuden möttes i pannan och stiertarne woro hopflatade wid hakan, hölt han denna målningen för en den wackraste." Hesselius skrev stundom under pseudonymen "Angantyr Heidriksson Vinlandsfarare". Han kom till Sverige 1724 och uppehöll sig bl.a. i Uppsala där han blev den förste som undervisade i engelska vid universitetet. Han var även verksam som författare av tillfällighetsvers, "det säkraste och vackraste fall av yrkesskald, som jag har påträffat" skriver Magnus von Platen i "Yrkesskalder - fanns dom?".

Viksten, Albert  
Guds eget land (Gods own country). - Stockholm : Bonnier, 1938. - 217 s.  
   En resa i 1930-talets svenskamerika. Inledningen är ett välskrivet 
   kåseri kring 1600-talets Nya Sverige byggt på Amandus Johnsons 
   forskning, inkluderande ett antal kommentarer kring indianerna. - 80 
   s. = Sid. 9-88. 

Kolonien  Nya Sverige ; Tidiga kulturförbindelser mellan Sverige och Amerika. - . - 30 s + 26 s.  
= Sid. 13-42  + 43-68 i: VÅR…, 1952. 

Från Delaware till Garbo : en bokfilm till Delawarejubiléet 1938 / redigerad av Erik Lindorm. - 
Stockholm : Å&Å, 1937. - 61 s. : ill.
  En bok utgiven året före 300-årsjubiléet. Innehåller notiser om kolonin i Delaware och deras tidiga skildrare
  Campanius och Lindeström och Acrelius s. 3-5. Sedan skildras kända svenska öden i Amerikas historia.
  På sid 35 en bild på Nordvästindianer i Alaska och något om guldruschen i Klondike. Hollywoodindianer s 78
  och på sid 57 "Indianhövdingen Prins William" Under sitt besök i Seattle, Washington blev prins Wilhelm 
  under högtidliga ceremonier av indianhövdingen 'Vita björnen' upptagen som hedersmedlem av stammen."

Scander, Ralph  
Äventyret Nya Sverige. - 10 s.  
= Sid. 10-19 i: SCANDER, 1980. 

Limberg, Lennart
I Kolonien Nya Sverige 1638-1655. - 6 s.
= Sid. 87-92 i: GÖTEBORGS-EMIGRANTEN, 1988.

Loit, Alexander  
Sveriges kolonilotter. -  
= Sid. 376-395 [382] i: Den DOLDA..., 1984. 

Harper, Robert W.  
När Sverige skulle bli en världsmakt / Översättning Lennart Lundberg. - 16 s.  
= Sid. 26-41 i: DET BÖRJADE..., 1986.  
   Nya Sveriges historia. Ngt om indianerna.    

Rydén, Josef  
Big Belly på Printz Hall. - 17 s.  
= Sid. 59-75 i: DET BÖRJADE..., 1986.  
   Spec. avsnittet:“Handel med indianerna“ sid. 69-71.    


  NYA SVERIGELITTERATURENS KRONOLOGI, KÄLLOR OCH ÄLDRE KOMMENTARLITTERATUR. 

Uppställningen vill spegla hur intresset för Nya Sverige-kolonin och indianerna sett ut, men också försöka redovisa vad som egentligen finns av källor och kommentarlitteratur. En smula allmän kronologi för området smyger också in inledningsvis.


                                                 1609 

Engelsmannen Henry Hudson, i tjänst hos holländarna, möter indianer vid floden som fått bära hans namn (upptäckt av Verrazzano 1524). Seglar Hudsonfloden upp till nuv. Albany under sökandet efter nordvästpassagen.  

                                                 1621 

Holländarna grundar kolonin Nya Nederland i Hudsondalen. 

                                                  1624

Kung Gustav II Adolf undetecknar fullmakt för Vilhelm Usselinx att grunda ett svenskt General-handels compagnie til Asien, Africa, America och Magellanica.

Fullmacht for Wellam Vssling, at inrätta ett General. handels Compagnie til Asien, Africa, America och Magellanica. Datum Stockholm den 21 Decembr. 1624.
  Ingår i: Samling utaf Kongl. bref, stadgar och förordningar angående 
  Sweriges rikes commerce, politie och oeconomie uti gemen, ifrån åhr 
  1523 in til närvarande tid / giord af And. Anton von Stiernman 1747-75, 
  bd 1 s. 910-911

                                                  1626 

Peter Minuit köper ön Manhattan av  canarseeindianerna för 60 gulden (150 kr eller 24 dollars värde) och grundar en holländsk koloni i området. Samma år bildas det svenska Söderhavskompaniet, ett handelskompani med syfte att utsträcka svensk handel ”åt Asiam, Africam, Americam och Magellanicam”

Sweriges Usselinxrijkes general handels compagnies contract, dirigerat til Asiam, Africam, Americam och Magellanicam, sampt thesz conditioner och wilkåhr. Vppå H. K. M. wår allernådigste konungs och herres nådigha behagh, och vthgiffne privilegiers innehåld, aff trycket vthgången och publiceret. - Stockholm, åhr 1625. - 1625. -
[16] s., [1] ins. ; 4:o. 
  Insatsbladets ingress: Effter det H. K. M. för godt anseedt och tillåtet, at vthi
  detta konungarijke Swerige ett General Comagnij skal vprättas ...
  Ingår i: Samling utaf Kongl. bref, stadgar och förordningar angående 
  Sweriges rikes commerce, politie och oeconomie uti gemen, ifrån åhr 
  1523 in til närvarande tid / giord af And. Anton von Stiernman 1747-75, 
  bd 1 s. 911-921

  Enligt Jacobowsky (1937 s. 273) bl a ett parti som omnämner 
  indianerna som hedningar: de (indianerna) leva "vthi
  wedherstyggeligit Hedniskt Affguderij och all ogudachtigheet".

, Willem  - omrking 1647
Vthförligh förklaring öfwer handels contractet angåendes thet södre compagniet vthi konungarijket i Swerighe. Stält igenom Wilhelm Wsselinx. Och nu aff thet nederländske språket vthsatt på swenska, aff Erico Schrodero. - Tryckt i Stockholm, aff Ignatio Meurer, åhr 1626. - 1626.
  Holl. ed.: Octroy ofte Privilegie, soo by den ... Heer Gustaeff AdoIph ... aen de nieuw opgerichte Zuyder Compagnie inaet Koningrijck Sweden, onlangs genedigst gegeven ende verleend is ... door Willem Vsselinex. Inaes Graven-Hage: by Aert Meuris, 1627. 4:o.

                                     1638                                   

Peter Minuit, nu i tjänst hos Svenska Söderhavskompaniet, köper land av indianerna i Delawareviken och grundlägger den svenska kolonin i Amerika, Nya Sverige.  1642 -1643  Nya expeditioner till Nya Sverige.  

                                    1639

Jonas Jonasson Brunck från Komstad i Norra Ljunga Socken i Småland (utanför Sävsjö) emigrerar till den holländska kolonin New Amsterdam och köper mark av indianerna. Landet låg öster om det som i dag är norra delen av Manhattan och egendomen blev upphovet till stadsdelen Bronx i nuvarande New York.*

Björklund, Ingegerd 
Navigation - Jonas Bronck / Ingegerd Björklund. - Stockholm : Cantatrice, 2014. -  202 s. : ill. 
  Anmärkning  S.149-196: The Jonas Bronck story. Text på svenska och engelska.

Nilsson, Elna
Jonas Brunck : Komstad, Småland, Sverige : The Bronx, New York, america / [text: Elna Nilsson och Malin Gumaelius]. - Sävsjö : Sävsjö kommun, [2008]. - 21 s. : ill.

Young, George Vaughan Chichester
The founder of the Bronx / G.V.C. Young. - Isle of Man, 1981. - 19 s.


                                    1643     

Anländer så guvernören Johan Printz tillsammans med  prästen Johan Campanius Holm. Den senare stannar i landet till.


Ur Svenskt biografiskt lexikon D 5. - 1927.
Johannes Jonæ Holmiensis Campanius
Född:1601-08-15 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1683-09-17 – Frösthults församling, Uppsala län 


Den svenska regeringen och särskilt riksdrotsen Per Brahe d. y. intresserade sig varmt icke blott för att de svenska nybyggarna skulle noga hålla de föreskrivna gudstjänsterna utan även för att indianerna å det svenska området måtte omvändas och införlivas i den svenska kyrkan. Detta framgår av den instruktion, som 15 aug. 1642 utfärdades för guvernör Printz, där det bl. a. heter: »De på alle andre sider angränsande vilde nationer skall guvernören veta med all humanitet och beskedenhet till hantera, att av Kongl. Maj: t och ofta bemälte dess undersåtares folk dem ej tillfogas något våld eller obillighet men heller skall vid alle lägenheter därhän bearbeta, att samme vilde folk efterhanden må kunna uti den sanne kristelige religionen och gudstjänsten bliva informerat och eljest till civilitet och god policeijväsende bragt och såsom manuducerat.» I ett brev av 9 nov. 1643 förmanar Per Brahe guvernören att »för allting beflita sig att underrätta det fattiga villfarande folk». »De vilda måste a ratione humana et primis principiis (enligt sitt mänskliga förstånd och från de första grunderna) undervisas såsom barn.» Han föreslår, att man skulle sända över några indianer till Sverige och »här traktera dem mycket väl». »Genom dem kunde man hos de andra vilda uträtta mycket gott.» Då denna plan ej kunde realiseras på grund av indianernas stränga villkor, togo Printz och C. några indiangossar hem till sig, och C. försökte genom tolk undervisa dem om Gud. Men efter några dagar rymde de till de andra vildarna. Då föreslog guvernören, att man skulle utrota ur landet alla de indianer, som ej ville antaga den enda sanna luterska religionen, enligt den vid denna tid rådande principen »cujus regio ejus religio». Då regeringen ej ville gå in på detta på grund av svenskarnas ringa antal — Printz hade blott 40 soldater — alltför riskabla förslag, försökte C. att lära sig indianernas språk och utarbetade en ordbok däröver, »Vocabularium barbaro-virgineorum», innehållande de vanligaste orden i samtalsspråket, en del fraser, räkneord och samtalsövningar. Han återgav där, även på indianernas språk med översättning en rådplägning, som indianerna år 1645 haft angående sitt förhållande till svenskarna. Med tiden lyckades C. komma på vänskaplig fot med en del av indianerna och började undervisa dem om skapelsen, syndafallet och frälsningen genom Jesu Kristi försoningsdöd och uppståndelse. »Sådant hade de stor lust att höra och förundrade sig mycket däröver, blivandes han dem sedan så mycket kärare, så att de alltid både bittida och sent hava vistats hos honom», berättar hans sonson Tomas Campanius Holm (d. 1702), som med hjälp av farfaderns anteckningar författade det första tryckta arbetet om Nya Sverige. Fastän inga indianer blevo omvända och döpta, »hava likväl månge genom hans umgänge åtminstone en liten smak utav Guds sanna kännedom bekommit». C. synes även ha företagit en långfärd genom urskogarna till minkes-sernas stridbara indianstam, som bodde tolv mil från Nya Sverige. Han har åtminstone uppsatt en liten ordbok även över deras språk. Vidare gjorde han en del anteckningar om klimatet i Nya Sverige, om växt- och djurvärlden, om sina astronomiska observationer, dagarnas längd m. m. och synes haft för avsikt att författa en beskrivning över Amerika och indianerna.
Bästa vittnesbördet om C:s längtan att få giva indianerna del av kristendomens heliga sanningar är den översättning av Luthers lilla katekes till de i Nya Sverige boende indianernas språk — något lämpad efter deras fattningsförmåga —, som han i det närmaste hade fått färdig, när han på grund av de hårt medtagna krafterna och tilltagande sjuklighet ej längre förmådde uthärda de svåra strapatserna i vildmarken utan måste återvända till Sverige 1648. »Jag har nu varit här i landet så när fem år med stor livsfara natt och dag i ett hednaland ibland dessa grymma hedningar, som vart år hava hotat att slå oss svenska ihjäl och alldeles oss utrota, sed adhuc gratia Dei salvi manemus», skriver han i ett ännu bevarat brev till ärkebiskopen, dat. Nova Svecia 30 jan. 1647.


Lite kuriosa om Johannes Campanius Holm får vi också i följande essä:

Martling, Carl Henrik
Indianerna i Frösthult. - 7 s.
= Sid. 41-47 i: MARTLING, 1997.
 Den indianska närvaron i Frösthult och Frösthults kyrka är ett par fjäderpryda huvuden mellan korfönstren, men 
framför allt den gravhäll som förärades Campanius med den indianska inskriptionen "Umarsa chiman chinsika hacking haro ankarop machis chuki. "Här ligger en god hövding begravd. Han dog vid hög ålder.



                                     1648. 

En del brev och andra dokument från själva kolonialtiden  finns avtryckta helt eller delvis  i sentida  litteraturen, se JACOBOWSKY 1930 och 1937, JACOBSSON,1922,  BLEES, 1937, ODHNER o a. 

T ex:  

Papegaia, Jahan  
Jahan Papegaias brev till Per Brahe d.y. [från resan till Nya Sverige 1642]. - 2 s.  
= Sid. 53-54 i: JACOBOWSKY, 1930. 

Printz, Johan  
En del brev bl a av Johan Printz (t ex det från 1 [12] / 4 - 1643) ”Efter att ha genomfarit landet” finns avtryckta hos Jacobowsky, som också anger var de finns publicerade helt eller delvis hos Odhner och Jacobsson,1922.  
=  JACOBOWSKY, 1930.  
   Här beskrivs till stor del Printz upplevelser av indianerna och hotet från 
   dem, som aktualiserats genom de resningar som drabbat de    
   holländska och engelska kolonierna i området.      

                                                 1653 

Johan Printz återvänder till Sverige.  Ny guvernör i Nya Sverigekolonin blir Johan Rising. Tillsammans med honom anländer fortifikationsingenjören Pehr Lindeström.  1653  Johan Paulinius avskedsbrev till Rising.   Ett intressant brev i den meningen att det visar den för sin tid ovanligt humana inställning till indianerna som kännetecknade hemlandssvenskarna…:  "de (indianerna) äro ju i besittning av samma förnuft, som ingiver oss mildare och upphöjda känslor…”  
   Brevet finns publicerat som: 

Green, Erik  
Ett bidrag till Nya-Sverigeminnet : Johan Paulinius’ avskedsbrev till Johan Rising 1653 / översatt från latinska originalet med inledning av Erik Green. - 7 s.  
= Sid. 393-399 i: LYCHNOS, 1938.  
   Originalet:  
   Paulinius, Jahan (adlad Olivekrantz)  
   Nobillissimo et spectatae virtutis viro Johanni Claudii Risingh Inclyto 
   Commerciorum Collegio à  Secretis, cum in Sveciam Noviorbis abiret, 
   sic Epistola valedicebat, Ipsi Semper amore ac officijs addlictissimus 
   Jahan Paulinius. - Upsaliae 20 Decembr. - Anno 1653. - 8 s.  
     Titeln i svensk översättning:  
     Brev med välgångsönskningar till högförnäme dygdädle Johannes 
     Claudii Risingh, sekreterare i vittberömda kommerskollegium vid 
     hans avresa till Sverige i Nya Världen från hans tillgivne vän Jahan 
     Paulinius. - Uppsala den 20 december 1653.      

1655  Nya Sverigekolonin förloras till holländarna. 

1656

Hemma i Sverige fullbordar Johannes Campanius Holm sin ”Indiankatekes”, d v s frågorna och svaren i Martin Luthers lilla katekes översatt till lenapeindianska. Den kom emellertid inte att publiceras förrän efter hans död 1696. 


1664  

Engelsmännen övertar området från Holland.   

1675 

Den första boken på svenska som något berör Nordamerikas indianer trycks detta år.
Johan Kankel, boktryckare på Visingsö publicerar en mycket kort skildring av Virginien och indianerna där. Texten bygger på John Smiths "A Map of Virginia with a Description of the Country". - 1612, och andra, tidigare skildringar av landet. Indianerna som beskrivs blir inte tydliga, men det nämns att somliga är jättelika och andra små. Susquehannockerna uppfattades egendomligt nog som jättelika av John Smith. 
Texten är sidorna 7-12 i: 

Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliest kallas Nya Werlden / [översättning: Johan Kankel]. - Wijsingsborg : Kankel, 1675. - 42 s. 
 (Översatt av Ambr. Nidelberg) enligt Björck & Börjessons antikvariatskatalog 407.

  1681       
                                               
William Penn erhåller landet kring Delaware, anländer till Amerika 1682.Om Penn se nedan. 

                                                        
 1683 avlider Johannes Campanius Holm                                

                                                           
 1691  Lindeströms handskrift 

1691 överlämnar den tidigare fortifikationsingenjören Per Lindeström ett handskrivet manuskript om sina upplevelser i kolonin Nya Sverige åren 1653-1656, till prins Carl (XII). Det är Geographiae Americae eller Indiae Occidentals Beskrijffningh. Tryckt i sin helhet har detta ur indianhistorisk synpunkt viktiga arbete aldrig plublicerats på svenska. Förvisso utnyttjades manuskriptet av Holm, 1702 och av andra, men för en svensk allmänhet kom texten att bli tillgänglig först 1923, då den med vissa avsnitt hårt beskurna, samt genom en utgåva 1962 där merparten av texten finns återgiven. Kapitlen 9-28 skildrar utförligt Leni Lenaperna (Renappierna) samt något de Vita och Svarta Minkesserna (Susquehannockerna). Detta är huvudkällan till kunskaperna om Nya Sveriges indianer. Framställningen bygger sannolikt mest på egna iakttagelser, men den gode Lindeström har utan tvekan tagit hjälp av annan information, t ex Risings dagböcker och holländska skrifter. Minnet är kort, och Lindeström lär ha förlorat sina egna anteckningar under återresan. En holländsk text som kan ha funnits i Sverige vid den här tiden är holländaren Arnoldus Montanus "De Nieuwe en Onbekende Weereld : of beschryving van America en 'tZuid-land"- 1671.. Det verkar som om Lindeström kopierat och adapterat dedikationen fullständigt, och även en del av stilen, t ex uppräkningarna av djuren som finns i landet.  Det var ju på modet att ge ut kompilat av reseberättelser, och en version av John Smiths text (och andra texter om Virginien) som finns i Kankeltrycket "Kort berättelse om Wäst Indien", se ovan, finns även hos Montanus.  
   Originalet:  

Lindheström, Pedher   
Geographia Americae eller Indiae Occidentalis’ beskrijffningh. - Handskrift Riksarkivet. - 1691. - 249 s. : ill. 

Lindeström, Per  
Per Lindeströms res till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift Geographia Americae eller Indiae occidentalis beskrijffningh / med 27 illustrationer och 3 kartor ; utgiven av Nils Jacobsson. - Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1923. - 200 s. 

Lindeström, Per  
Resa till Nya Sverige / redigerad av Alf Åberg. - Stockholm : Natur och kultur, 1962. - 172 s. : ill. - (Levande litteratur) 

Risingh, Johan
Handskriften 
   Dokumentet finns på Svenska riksarkivet, Handel och sjöfart vol 194.
  men är också publicerad dels på svenska och i engelsk översättning i:
Dahlgren, S. 
The rise and fall of New Sweden, governor Risingh's journal 1654-1655 in its historical context / Stellan Dahlgren and Hans Norman. - Uppsala : Univ.  : Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1988. - 303 s. : ill. faks., kartor, tab. - (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis ; 27)
   Sid. 127-287: Risingh's journal.  Delvis parallelltext på svenska och engelska. 

1693  De kvarvarande svenskarna i den gamla kolonins område begär svenska präster och böcker från hemlandet. 

 1696                                                                 
Den svenske ärkebiskopen gör delawaresvenskarna till viljesoch sänder tre präster till den forna kolonin. Deras namn är Andreas Rudman, Erik Björck och Jonas Aurén. Med sig har de den först nu tryckta indiankatekesen  som Johan Campanius Holm fullbordat redan 1656. Av den första upplagan på omkring 600 exemplar, skickades 400 till Amerika. Mindre än 20 exemplar lär finnas i behåll i Sverige och USA idag. 

Indiankatekesen 

[Luther, Martin]  
Lutheri Catechismus / öfwersatt på American-Virginiske språket [av Johan Campanius]. - Stockholm : Burchardi, MDCXCVI [1696]. - 160 s.  
   Innehåller Luthers katekes på lenapespråket + ”Vocabularium 
   barbaro-virgineorum” = Ordlista  på lenapespråket med svensk 
   översättning + ordlista på ”Munquesiske språket” 
   =  Susquehannockspråket.  Ordlistorna finns också tryckta i HOLM, 
  1702.   En faksimilutgåva på 3000 ex publicerades till Nya 
  Sverige-jubileet 1938. Även den utgåvan räknas idag som en raritet.  
   Finns nu som digital text. Klicka här!

[Luther, Martin]  
Martin Luther’s Little Catechism translated into Algonquian indian / by Johannes Campanius ; with some notes by Isak Collijn. - Stockholm : Bonnier, 1937. - 160 s. - (New Sweden tercentenary publications)  
   Faks. of the printed edition Stockholm 1696.  

Holmér, Nils G.  
John Campanius’ lutheran catechism in the Delaware language. - Uppsala : Lundequistska bokhandeln, 1946. - 34 s. - (Essays and studies on American language and literature ; 3)  
   The American institute in the University of Upsala. 

Collijn, Isak  
Den svensk-indianska katekesen. - 7 s.  
= Sid. 259-263 i: ORD OCH BILD // 1937.  
 

Värdet av katekesen och ordlistan har ifrågasatts, bl a anför man att indianerna i området inte förstod språket i dem. Acrelius anmärker (sid 423) att utgivaren av indiankatekesen troligen av misstag skrivit r, som inte finns i indianernas språk, i stället för l.  
  Den lenapeindianska som svenskarna använde tycks emellertid ha varit ett förenklat handelsspråk (delaware jargon) vilket kan förklara problemet.  Till saken hör vidare  att de algonkinindianska språken karaktäriseras av sina r- och l-dialekter, varför den tillsynes egendomliga detaljen också skulle kunna  förklaras med att andra delawareindianska grupper befolkade grannskapet under Acrelius tid. Notabelt är ju i sammanhanget att Lindeström som en av få kallar lenaperna ”renappier”.  Ytterligare anmärkningsvärt är att en grupp indianer som räknar sig som powhatanättlingar i dag nått erkännande under namnet : The Powhatan Renape nation,  och bebor Rankokus Indian Reservation, New Jersey. Traditionellt brukar av delawaregruppen Unalachtigo räknas som r-dialekt (den grupp  som antas  befolkat  delawaredalen på Lindeströms tid, ev tillsammans med andra grupper), och Nanticokes.  


                                                                           
 1702 Holm, Thomas Campanius                                           
Sonsonen till Johannes Campanius, Thomas Campanius Holm publicerar en skrift baserad på farfaderns anteckningar , Lindeströms och Risings manuskript samt  utländsk reselitteratur om Nya Sverige.  
 I den meningen att boken  innehåller element direkt från Johannes Campanius, kan vi väl räkna den som en källskrift  i brist på mycket bättre. Bl a innehåller den ju ordlistan från ”Indiankatekesen”. Se ovan. 

Holm, Thomas Campanius                                
Kort Beskrifning om provincien Nya Sverige uti America, som nu förtiden af the Engelske kallas Pensylvania / af lärde och trowärdige Mäns skrifter och berättelser ihopaletad och sammanskrefwen samt med åthskillige Figurer utsirad af Thomas Campanius Holm. - Stockholm : Förfat, 1702. - 190 s. : ill. 
   Digitaliserad engelskspråkig utgåva här!

Holm, Thomas Campanius  
Kort beskrivning om provinsen Nya Sverige uti Amerika. - Stockholm : Rediviva, 1988. - [332] s. : ill. - (Suecia rediviva ; 12)  
   Faksimilutgåva av originalet, samt med texten i moderniserad version.   

1712  Prästen Andreas Hesselius anländer till Amerika. Återvänder 1724. 

   Hesselius var präst i det Nya Sverige 1712- 1724. Med på resan till Amerika var brodern Gustav Hesselius, som med tiden blev berömd bildkonstnär i Amerika, och  målade de få realistiska porträtt av Delawareindianer som 1700-talet känner.  
  

1725 

Trycks och publiceras Hesselius första anteckningar från amerikatiden, där han något berör indianerna.  

Hesselius, Andreas  
Kort Berettelse om Then Swenska Kyrkios närwarande Tilstånd i America Samt oförgripeliga tankar om thess widare förkofring : . - Norrköping : , 1725. - 23 s.  
   En rapport från hans tid i Delaware och en redovisning för kung, 
   drottning och Råd ( Fredrik I och  Ulrika Eleonora) om kyrkans  
   tillstånd i Delaware, samt en vädjan om stöd till indianmission.    

  Hesselius dagbok från Nya Sverigetiden är förmodligen mer intressant, 
  den finns endast i en kopia från 1751 och  trycktes först hos Jacobsson, 
  1938:

Hesselius, Andreas  
Mag:r Andreae Hesselii probstens i Gagnef anmärckningar, öfwer några besynnerliga occurencer, som honom bemött under hans resa till America, under hans wistande thär och under hans hemresa til Sverige, ifrån åhr 1711, till åhr 1724 inclusive / afskrefne åhr 1751. - [Handskrift]  
= Sid. 105-134 i JACOBSSON, 1938:2. 

Jacobsson, Nils  
Andreas Hesseli anmärkningar om Amerika 1711-1724 : ett Delawareminne. - Uppsala : Almqvist & Wiksell, 1938[2A] . - 51 s. : ill.  
   Särtryck ur Svenska Linnésällskapets årsskrift ; 21. - 1938. 

Fur, Gunlög
Konsten att se. - 11 s.
= Sid. [83]-84 i: HISTORISKA..., 1997.
   Om bröderna Andreas Hesselius, präst och Gustav Hesselius, konstnär, 
   och deras möte med indianer i Nordamerika i början av 1700-talet.

1727 Biskop Jesper Svedberg publicerar ”America Illuminata” 

I stil med de franska Jesuiternas ”Relationer” som är viktiga dokument om jesuitmissionen i Canada och om indianerna där, samlade Jesper Svedberg, som ansåg sig om biskop för svenskarna som levde kvar i Delaware, brev från prästerna han sänt dit över. Tyvärr finns det bästa materialet i en opublicerad handskrift, men ett urval kom till trycket.  

Handskriften:  

Swedberg, Jesper  
Svecia Nova seu America illuminata. Thet är Nyja Swerige eller America af Gud then Alrahögste med Evangelii lius nådeligen upplyst / Beskrifwen och utgifwen af Thess och Skara stifts Biskop D. Jesper Swedberg åhr 1727.  
   Handskriften i 3 ex. Det ursprungliga originalet 315 s. Kungliga 
   Biblioteket, Stockholm : A 1021, avskrift i Uppsala  universitets 
   bibliotek H 382.     

1731 Eric Tobias Björck publicerar en doktorsavhandling om Nya Sverige. 

Eric Tobias Björck publicear en doktorsavhandling om kolonin Nya Sverige. Två avhandlingar om Nya Sverige föregick denna av prosten Eric Björcks son. Dessa två tidigare berör dock inte indianerna. Författaren här återger vad han hört sin fader och andra amerikapräster berätta. Bl a talas om en bild av ”Manetto indianorum”, en eldsprutande drake, som funnits inristad på en svensk-amerikansk nybyggares dörr. Vidare beskrivs indianernas tatueringar, gravskick, offerceremonier och danser.  
Ett brev från pastor Jonas Aurén om hans rea till indianbyn Canistoga (en susquehannockby) finns också avtryckt. Vad som rör indianerna finns refererat hos Jacobsson, 1922 sid. 249-253. [Brevet sid. 251-253] och Edsman, 1991.   

Björck, Eric Tobias  
De plantatione ecclesiae svecanae in America. - Uppsala, 1731.  
   Diss.  
   Titeln i översättning: Om den svenska kyrkans uppkomst i Amerika. 

Vad som berättats om Jonas Auréns besök i indianbyn Canistoga och de följande samtalen med indianerna om religiösa ting finns återgivet både i Svedbergs handskrift ”Seu nova…” och i Eric Tobias Björcks avhandling.  Båda dokumenten är mycket svåråtkomliga, men en hel del av innehållet finns kritiskt återgivet i:   

Edsman, Carl-Martin  
En religionsdialog år 1700 från mötet mellan svenskar och indianer. - 21 s.  
= Sid. 175-195 i: STUDIER..., 1991.  

   Man måste bara tillägga, att hela resonemanget om 
   Susquehannockernas religion är tvivelaktigt. Likaså att den hos Björck, 
   och återgiven hos Edsman, avbildade  ”Manettto” på den svenske 
   handelsmannens dörr skulle ha något med Susquehannockerna att 
   göra. De gamla texterna är mest andrahandskällor och  kan inte skilja 
   Lenape och Susquehannocker åt. Manetto är ju det urtypiskt 
   algonkinska Manito, ett begrepp för både kraft, makt och med tillägget 
   Gitche för högguden. Det är snarast Lenapeföreställnigar som 
   återges. 

En sammanfattning av texten ovan utan notapparat och bibliografi är:

Edsman, Carl-Martin
"Naturlig teologi" bland indianer och hos Linné : Svenskar och indianer i Nya Sverige. - 9 s.
= Sid. 189-197 i: EDSMAN, 1995. 
 

1732 Jesper Svedbergs förkortade version av ”Svecia Nova…” kallad  ”America Illuminata” publiceras.  I den versionen saknas det mesta av det som rör indianerna. 

Svedberg, Jesper  
America illuminata / skrifwen och utgifwen af thes Biskop, Doct. Jesper Svedberg. - Skara : Moeller, 1732. - 162 s. 

Modern utgåva:  

Svedberg, Jesper  
America illuminata / skriven och utgiven av desss biskop är 1732 ; med en inledning  
av Robert Murray om biskopen som vägrade att glömma svenskarna på andra sidan havet. - Stockholm : Proprius, 1985. - 173 s : ill. - (Skrifter utgivna av samfundet Pro Fide et Christianismo ; 9)  
Innehåller t ex brev från Eric Björck, Sandel,  

Björck, Eric  
Eric Björcks berättelse 1714. - 7 s.  
= Sid. 66-72 i SVEDBERG, 1985.  
 Äv 1727. 

Sandel, Andreas  
Brev till Jesper Svedberg. - 1714. - 4 s.  
= Sid. 95-98 i: SVEDBERG, 1985.  
Äv. 1727.  


1748 Linnélärjungen Per Kalm besöker kolonins gamla område.  

1753 publiceras böckerna om Kalms stora resa i Nordamerika där han bl a beskriver indianerna och landet skring Delaware. 

Kalm, Pehr  
En resa till Norra America på Kongl. swenska Wetenskaps Academiens befallning och publici kostnad förrättad. - Stockholm : Lars Salvi. 

   D 1. - 1753.  
   D 2. - 1756.  
   D 3. - 1761.  
   D 4. - trycktes aldrig. Låg klar 1777 och förlorades vid brand i Åbo 1827.  

Kalm, Pehr  
Resa till Norra Amerika / Ånyo utgifven af Fredrik Elfving & George Schaumann ; med inledning af Georg Schaumann. - Helsingfors : Litteratursällskapet. 

  1. - 1904. - 400 s. - (Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i 
     Finland ; 66)   Webbedition Archive.org
   2. - 1910. - 390 s. - (Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i 
     Finland ; 93)    Webbedition Archive.org
   3. - 1915. 428 s. - (Skrifter / utgivna af Svenska Litteratursällskapet i 
     Finland ; 120)  Webbedition Archive.org
   [4]. - Tilläggsband. 1929. - (Skrifter / utgivna af Svenska 
     Litteratursällskapet i Finland ; 210) 
      Speciellt i del II sid. 168 ff om indianerna.

Numer är även hans resejournal publicerad:  

Kalm, Pehr  
Resejournal över resan till norra Amerika. - Helsingfors : Svenska litteratursällskapet i Finland. 

   D 1. - / utgiven av Martti Kerkkonen. - 1966. - 382 s. - ill. - 
   (Skrifter / utgivna av  Svenska Litteratursällskapet i Finland ;  419)  

   D 2. - / utgiven av Martti Kerkkonen. John E. Roos - 1970. - 466 s. - ill. -  
   (Skrifter / utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland ;  436)  

   D 3. - / utgiven av John E. Roos. Harry Kogerus. - 1985. - 424 s. - ill. - 
   (Skrifter / utgivna av  Svenska Litteratursällskapet i Finland ;  525)  

   D 4. - / utgiven av John E. Roos. Harry Kogerus. - 1988. - 332 s. - ill. - 
   (Skrifter / utgivna av  Svenska Litteratursällskapet i Finland ;  550)  


  1753 Anders Chydenius avlägger examen i Åbo under Per Kalms handledning. Disserationen är väl mer Kalms än Chydenius verk, såsom tydligen var brukligt. Ämnet för avhandlingen är indianernas barkkanoter och den eventuella nyttan av att införa dessa i Finland. [Näverkanoter är egentligen inte typiska för så sydliga folk som Lenaperna, men avhandlingen redovisas här likväl.]

Kalm, Pehr  
Americanska näfverbåtar / beskrefna under Pehr Kalms inseende för magisterkransens erhållande utgifne och till allmänt ompröfvande öfverlämnade af Anders Chydenius. - Åbo : Merckell, 1753. - 6 s. 

   Ny utg. - Stockholm : Rediviva, 1971. - 6 s. - (Suecia rediviva ; 21)    
      Faks. 

Annat som Kalm skrev vid hemskomsten: 

Kalm, Pehr 
Tankar om nyttan, som kunnat tillfalla vårt kjära fädernesland af des nybygge i America, fordom Nya Sverige kalladt. - Pres. P.Kalm. Resp. D.A.Backman. - Åbo, 1754. 
   Diss.

Kalm, Pehr  
Beskrifning Huru Socker göres uti Norra America af åtskilliga slags trän / af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - 17 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1751) 
   Vol 12 Sid. 143-159.

Kalm, Pehr 
Beskrifning På hvad sätt dricka göres i Norra America af et slags Gran / af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - 7 s. -( Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1751)
   Vol 12 Sid. 190-196.

Kalm, Pehr
Beskrifning om Mays, Huru den planteras och skötes i Norra America, samt om denna Sädes-artens mångfaldiga nytta / af Pehr Kalm. Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1751. - 14 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1751)
   Vol. 12 Sid. 305-318.

uppsatsen fortsättes med:

Kalm, Pehr
Beskrifning om Mays, Huru den planteras och skötes i Norra America, samt om denna sädes-artens mångfaldiga nytta / af Pehr Kalm. Stockholm : Kungliga Vetenskapsakademien, 1752. - 20 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1752)
   Vol. 13 Sid. 24-43

Kalm, Pehr
Norra Americanska Färge-örter. - Åbo. - 1763. - 8 s.
Diss. resp. E. Hallberg.
Behandlar kort indianernas användande av färg ; deras klädedräkt, kroppsmålning, tatuering och hur de framställer växtfäger.

Kalm, Pehr
Berättelse om Skaller-Ormen, samt de läkemedel, som i Norra America brukas emot dess stygn / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien, 1752. - 12 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1752)
  Vol 13 Sid. 308-319. 

Kalm, Pehr
Beskrifning på de vilda dufvor, som somliga år i så otrolig stor myckenhet komma til de södra engelska nybyggen i Norra America / Af Pehr Kalm. - Stockholm : Kungliga vetenskapsakademien, 1759. - 21 s. - (Kungliga Vetenskaps Academiens handlingar ; 1759)
  Vol 20  Sid. 275-295.

Om Kalms resor:

Hollsten, Laura
Pehr Kalms skildring av resan till England och Amerika 1747-1751 - som global miljöhistoria. - 23 s.
= Sid.231-253 i: GLOBAL..., 2010.

Beijbom, Ulf
När Linnélärjungen Pehr Kalm återupptäckte Nya Sverige. - 21 s. : ill.
= Sid. 236 - 256 i: LINNÉ, 2006.

Sörlin, Sverker
Examinera Kamelhöet i öknarna : Fyra kontinenter - och ett heligt land. - 9 s. : ill : karta.
= Sid. 58-66 i: SÖRLIN, 2004.

Notiser om Kalms resande och forskande i Nordamerika:

Hollsten, Laura
Pehr Kalms skildring av resan till England och Amerika 1747-1751 - som global miljöhistoria. - 23 s.

Silander Hökerberg, Annika
Pehr Kalm (1716-1779. - 3 s.
= Sid. 43-45 i: SILANDER HÖKERBERG, 2000.

Svanberg, Ingvar
Indianernas öde. - 3 .s.
= Sid. 80-82 i: LINNEANER, 2006

[Kalm. Pehr]  
Pehr Kalm / Inledning av Göran Schildt. - 61 s.  
= Sid. 11-72 i: RESENÄRER..., 1960.  

1759 Acrelius stora bok om de svenska församlingarnas historia i Amerika. Boken innehåller en hel del av värde om indianerna. 

Acrelius, Israel                                       
Beskrifning om de swenska församlingars forna och närwarande tilstånd uti det så kallade Nya Sverige sedan Nya Nederland, men nuförtiden Pensylvanien, samt nästliggande orter wid älfven De la Ware, Wäst-Yersey och New-Castle county uti Norra America / utgifwen af Israel Acrelius. - Stockholm : Harberg & Hesselberg, 1759. - 533 s. 
   Engelskspråkig digitaliserad text här!



 Den siste svenske prästen i Delaware, vars dagbok gavs ut långt senare. Den innehåller föga om indianerna:

Collin, Nils, 1746-1831 
Dagbok från New Jersey 1770-86 / Nils Collin ; med en inledning av Robert Murray om den siste enske prästen i Nya Sverige. - Stockholm : Proprius, 1988. - 160 s. : ill. - (Skrifter / utgivna av Samfundet Pro fide et christianismo ; 11)

1825  
En doktorsavhandling i ämnet Nya Sverige 

En doktorsavhandling i ämnet Nya Sverige publiceras. Bygger på manuskript och brev skrivna av Acrelius, Campanius, Rising, Björck, Rudman och Collin. 

De colonia Nova Svecia in Americam Borealem deducta historiola. ... præside mag. Erico Gust. Geijer ... p.p. auctor Carolus David Arfwedson vestrogothus. In audit. Gust. die XIX nov. MDCCCXXV. /  Geijer, Erik Gustaf, 1783-1847 (preses); Arfwedson, Carl David, 1806-1881 (respondent) ; Regiae Academiae typographi (tryckare). - Upsaliæ excudebant regiæ academiæ typographi. , 1825. - Latin [4], 34 s., 1 pl.-bl. Karta.
   Avhandling om Nya Sverige. Texten på latin, men en del noter och källmaterial på svenska. Ytterst lite
   om indianerna.    - Fullext via Archive.org
   Arfwedson betitlas grosshandlare, och hans amerikaintresse kom 
   senare att visas med boken ”Förenta staterna och Canada åren 1832, 
   1833 och 1834”    

1844  
Ett franskt häfte om Nya Sverigekolonin översätts. 

Ternaux-Compans, H.  
Underrättelse om den fordna svenska kolonien i Norra Amerika kallad Nya Sverige / översättning från franskan, med anmärkningar och tillägg af öfversättaren. - Stockholm : Ecksteinska boktryckeriet, 1844. - 40 s. 

 1875 En kortare artikel i kalendern SVEA

Nisbeth, Hugo
De första svenskarna i den nya verlden / af Hugo Nisbeth ; Med 2:ne teckningar af Rob. Haglund. - 10 s. : ill.
= Sid. 70-79 i:
Svea : Folk-kalender för 1876. - Stockholm : Bonnier, 1875. - 237 s. : ill.
   Indianernas förekomst omnämns.

                                                     
   1876-1878  Odhner och Sprinchorn uppmärksammar det 
   gamla äventyret. 

Odhners och Sprinchorns uppsatser anges vid olika tillfällen ha olika utgivningsår och förlag. Tidigast torde de ha publicerats som delar i häften av Historiskt bibliotek:

Odhner, C.T.  
Kolonien Nya Sveriges grundläggning 1637-1642. - 39 s.    DIGITAL UTGÅVA PROJEKT RUNEBERG
= Sid. [197]-235 i:
Historiskt bibliotek / utgifvet av Carl Silfverstolpe - Ny följd.
   Första delen : Andra häftet. - Stockholm : Norstedt, 1876. - Pag. 
   s.145-305 + LIII-XCIII.
   Sid. 223-232 avtryck av Johan Printz andra ämbetsberättelse 20 juni 
   1644.
    Sid 233 avtryck av " Rulla oppå allt deedt Foclk, såsom vthi Nye 
    Swerigie ähro...1644."

Sprinchorn, Carl
Kolonien Nya Sveriges historia. - 102 s.
= Sid. [165]-267 i: 
Historiskt bibliotek / utgifvet af Carl Silfverstolpe.
   2 häftet.  Stockholm : Norstedt,- 1878. - pag. 168-352 + XXXIII-LXIV.
   Sid. 252-254 avtryckta brev på holländska av bl a Printz. Sid. 255 
   fördragstext med indianerna daterad juli 1654, Sid. 256-266 "Johan 
   Risings relation" daterad 13 juli 1654.

Senare uppgifter om utgivning:

Historiskt bibliotek. - III. - Ny följd. II. - 1878. - Stockholm : Klemmings antiqvariat, 1879. - 494 s. 
   4. - Odhner, C.T.  
         Kolonien Nya Sveriges grundläggning 1637-42. - 

Historiskt bibliotek. - V. - Ny följd. II. - 1878. - Stockholm : Klemmings antiqvariat, 1879. - 494 s. 

   5. - Sprinchorn, Carl  
         Kolonien Nya Sverige historia. - 102 s.  
         = Sid. 165-266.  

Kort om grundandet av Söderkomaniet och om kolonins första år även i:

Odhner, C. T.
[Sedan det af holländaren Wilh. Usselincx stiftade svenska Söderkomkpagniet…] - 7 s.
= Sid 299-305 i: Odhner, 1865.

                                            
1882 August Strindberg uppmärksammar det svenska kolonialförsöket. Så gör också Richard Bergström.

Strindberg, August  
Svensken som utvandrare : Amerika. - 10 s.  
= Sid. 69-78 i: STRINDBERG, 1882.   
i:
Strindberg, August  
Svenska folket i helg och söken, i krig och i fred, hemma och ute eller Ett tusen år af svenska bildningens och sedernas historia / med illustrationer af Carl Larsson m fl. 

    D 2. - Stockholm, 1882. - 480 s.
    Flera senare utgåvor.


Bergström, Richard 1828-1893
2. Nya Sverige 1637-56. - 24 s.
= Sid. 55-78 i: BERGSTRÖM, 1882. 
Visst inte ointressant uppsats med rikliga litteraturhänvisningar.

1911 Amandus Johnsson publicerar sitt stora verk om Delawarekolonin med dokument i faksimil som inte är publicerade i svenskt tryck.

[Johnson, Amandus 
The Swedish settlements on the Delaware vol 1. - 1911.
The Swedish settlements on the Delaware. vopl 2 1911.]
  Digital fulltext hos Internet Archie. Länkarna ovan. Ingår inte i den egentliga förteckningen då boken inte är utgiven i Sverige, men dokumenten är svenskspråkiga i många fall och finns ingen annan stans.

  

1938 vid 300årsjubileet gavs en hel del tryck ut, som redovisats inledningsvis. Under senare delen av 1900-talet likaså, vid hågkomst 1988 tex. Bland de senaste bidragen kan nämnas:

Dahlgren, S. 
The rise and fall of New Sweden, governor Risingh's journal 1654-1655 in its historical context / Stellan Dahlgren and Hans Norman. - Uppsala : Univ.  : Stockholm : Almqvist & Wiksell International, 1988. - 303 s. : ill. faks., kartor, tab. - (Acta Bibliothecae R. Universitatis Upsaliensis ; 27)
   Sid. 127-287: Risingh's journal.  Delvis parallelltext på svenska och engelska. 
 

ÖVRIG KOMMENTARLITTERATUR 

Om holländarna: 

Åberg, Alf  
Peter Stuyvesants stad. - 8 s.  
= Sid. 115-122 i: ÅBERG, 1987. 

Björck, Erik  

Boethius, Bertil  
Björck, Erik. - 6 s.  
= Sid. 535-540 i: SVENSKT BIOGRAFISKT…4, 1924. 

Campanius Holm, Johannes 

Jacobsson, Nils  
Campanius, Johannes Jonae Holmiensis. - 5 s.  
= Sid. 259-263 i: SVENSKT BIOGRAFISKT…5, 1927. 

Zamore, Karl Otto  
Den svenske indianaposteln : berättelse om Nya Sverigeprästen Johannes Campanius och om Sveriges koloni i Amerika. 
- Stockholm : Harrier, 1949. - 144 s. - (Bragd och hjältedåd ; 97) 

Widén, Albin  
De ha omvänt bara en indian men i övrigt ha de uträttat en del. - 23 s.  
= Sid. 143-165 i: WIDEN, 1937. 

Widén, Albin  
Indianmissionärer på äventyr. - 11 s.  
= Sid. 86-96 i: FLAMMANDE…, 1966.  
   Campanius, Unonius, Johannes Telleen, Oklahoma 1890-tal. 

Hesselius, Gustav 

Fur, Gunlög  
Konsten att se. - 12 s.  
= Sid. [83]-94 i: HISTORISKA…1997.  
   Om Gustav Hesselius, indianmålare, och hans bror prästmannen 
   Andreas.  

Östlund, Lars  
Indianmålaren från Folkärna. - 9 s. : ill.  
= Sid. 22-30 i: VÄSTERÅS…,1990/1991.  
   Även sid [2]-[15] i: Svedenborgiana 1991:2.
   Om indianmålaren Gustav Hesselius.  


Östlund, Lars, 1971- 
Hesselius - den bortglömda släkten : sju biografier om 1600-talsprästen Andreas Olai Hesselius och hans söner / sammanställda av Lars Östlund. - [Krylbo] : [L. Östlund], 1989. - [4] s., s. 7-157.

 
Printz, Johan

Mollstadius, Axel
Kommendanten på Jönköpings slott Johan Printz. – 33 s. : ill.
= Sid 50-82 i: Mäster Gudmunds gilles årsbok 1943.
   Även ngt om Printz äventyr i med indianerna i Nya Sverige.

Mollstadius, Axel
Johan Printz’ släkt, familj och bo (Bilagor till artikeln, Kommendanten på Jönköpings slott Johan Printz publicerad i föregående årsbok). – 10 s. : ill.
= Sid. 66-75 i: Mäster Gudmunds gillers årsbok 1944.
  Innehåller Johan Printz släkt (bl a om släktskapet med Rising) och Arvsskiftet efter Johan Printz)

Granander, Sven
Arvet skiftas efter Johan Printz och hans maka Maria von Lindstow : urkunder från Göta Hovrätts arkiv : Källor med fakta. – Mullsjö : Granander, 1988. – 57 s.
  På sid. 17  Gehenge aff Indiansht myndt. Pällterij. Biörna huder. Wargskinsfälldh.

Elfving, Folke
Kring Johan Björnsson Printz. – Göteborg : Elfving.
   Del 1: Familjen och ättlingarna. – 1986. – 48 s. : ill. (S. [1] – 48)
   Del II : Om familjeporträtten. – 1988. – 53 s. : ill. (S. 51-104)

Granander, Sven
Biografi och släkthistoria över Delaware-guvernören Johan Printz. – Mullsjö : Granander, 1987. – 92 s. : ill.

Sandel, Andreas 

Sandel, Andreas  
Andreas Sandels dagbok 1701-1743 / bearbetad och försedd med kommentarer och förklaringar av Frank Blomfelt. 
- Uppsala : Erene bok & musik, 1988. - 139 s. 

Sandel, Andreas  
Om […hedningarna som här finns i stor myckenhet…]. - 3 s.  
= Sid. 81-83 i: SANDEL, 1988. 

Jacobsson, Nils 
Bland Svenskamerikaner och Gustavianer : ur Carl Magnus Wrangels levnadshistoria 1727-1786. - Stockholm : Diakonistyrelsen, 1953. - 324 s.: Litt. 
   Wrangel var en av de sista kyrkans män på Nya Sveriges område. 
   Han erhöll en mohawkirokesisk pipyxa av Sir William Johnson, något 
   som dock inte framgår av den här boken. Se: 

Brunius, Staffan
Prosten Carl Magnus Wrangels betydelsefulla piptomahawk. - 2 s.
= Sid. 108-109 i: MED..., 2002.
   Mohawk irokes.

Norberg, Otto 
Svenska Kyrkans mission vid Delaware. -  S 1759    SVAR

Övrig missionslitteratur med anknytning till lenaperna 


Beatty, Charles, 1715?-72 
Guds nådes werk bland hedningarna, första stycket, som innefattar en dag-bok, öfwer en twå ånaders resa, på gränsorne af Pensylvanien, först til de christne, och sedan til indianerne som bo wäster om Alegh-geny fjällen, jämte et bihang : om desze indianers seder och de försök, som til eras omwändelse från hedendomen redan blifwit gjorde; af Carl Beatty på engelska tryckt
1768, men nu genom samfundet Pro fide et christianismo i swenskan utgifwit samt med företal försedt. : Stockholm, tryckt hos Henr. Fougt 1772 Stora Nygatan, huset n:o 104. - Stockholm : Fougt, 1772. - 90 s. -(Pro fide et christianismo ; 1:6. 1772)

  Penn, William 

Fogelklou, Emilia  
William Penn : en bok om samvete och stat. - Stockholm : Bonnier, 1935. - 322 s. : ill. 

Kaeser, H.J.  
Ett fredsförbund med indianerna. - 11 s.  
= Sid. 100-110 i:  
Kaeser, H.J.                    
”Det mystiska korsets” man : en berättelse om William Penn, grundaren av kväkarstaten Pennsylvania. - Stockholm : Harrier, 1945. - 157 s. - (Bragd och hjältedåd ; 53)  
 

Herrnhutisk mission bland indianerna. 

Loskiel, Georg Heinrich 1748-1814  
Georg Hinrich Loskiels Historiske beskrifning, öfwer evangeliska brödernes miszions-arbete ibland indianerne uti norra America. Utgifwen i Barby 1789 / Öfwersättning [!]. - Stockholm : tryckt hos Joh, Christ. Holmberg, 1792. - [22], 228 s., s. 209-872. Oregelbunden paginering.  
   Frakturstil. Officiell redogörelse för missionsarbetet bland indianerna i 
   New York, Pennsylvania etc. Bl a Lenape.  
   Engelskspråkig digitaliserad utgåva här!
   Engelsk utgåva i fulltext här!  Andra format här!   


Risler, Jeremias
Lefwernes-beskrifning öfwer biskopen uti den evangeliska brödra-kyrkan, August Gottlieb Spangenberg / författad af Jeremisas Risler  ; öfwersättning från tyskan. - Stockholm : Holmberg, 1796. - 546 s.
   Biskop Spangenberg 1704-1792, grundare av Moravian Church i 
   Amerika.
   [Mähriska bröderna] Frakturstil.
   Innehåller notiser om indianerna. Bl a "Begynnelsen till 
   Indian-Församlingen i Gnadenhütten.  Underrättelse om de öfriga 
   troende Indianerne". = § 143 [247-249], otiser t ex på sid. 296 ff, 
   332 ff, 338 ff.

David Zeisberger 1721-1808.

Född i Mähren, missionär inom Brödraförsamlingen [Herrnhutarna]. Kom till New York 1755. Verksam bl a i indianbyn Gnadenhütten i Pennsylvania,[bl a delawarer], Friedenstadt [irokeser] och Schönbrunn [nära Lake Erie]. Författade en språklära och en ordbok över onondagaspråket samt en grammatik för delawarespråket.  

Vormbaum, Reinhold  
David Zeisberger, brödraförsamlingens missionär bland nordamerikas indianer och hans medarbetare / versättning från tyskan. - Stockholm : Evangeliska fosterlandsstiftelesen, 1871. - 158 s. - (Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar ; 14)   

Lundahl, J.E.  
David Zeisberger, den röde mannens vän. - Stockholm : Förbundet,
1918. - ? s. - Svenska Missionsförbudnet söndags-skolebibliotek Serie 1
Biografier ; 4)

 Kalvinisterna : David Brainerd  

Presbyterianen (kalvinisten) David Brainerd 1718-1747 kom ur det puritanska New England. Antogs som missionär i ett skotsk sällskap 1742. Han verkade i Massachussetts och sedan nere i New Jersey, men redan efter fem år hade strapatserna brutit den nitiske missionären. Han avled hemma hos kollegan Jonathan Edwards som tog hand om Brainerds dagboksanteckningar och utgav redan 1749 den välkända levnadsteckningen , vilken har varit en av väckelsehistorens inflytelserikaste skrifter (An Account of the Life of the Late Reverend Mr. David Brainerd). Redan under hans livstid publicerades hans mystiska erfarenheter, läror och resor som Mirabilia Dei Inter Indicos (1746) och Divine Grace Displayed (1746)


Edwards, Jonathan  
Indianmissionären David Brainerds lefverne, beskrifvet hufvudsakligen efter hans dagbok / svensk bearbetning efter det engelska originalet / af presidenten Jonathana Edwards. - Stockholm : Stockholms Missionsförening,1862. - 216 s : karta. 

Page, J.                 
David Brainerd, nordamerikanska indianernas apostel / av Jesse Page ; översättning från engelskan. - Stockholm : Filadelfia, 1919. - 137 s.
   Orig:s titel: David Brainerd, the apostle to the North American indians. 

    Ny omarbetad uppl. - Stockholm : Filadelfia, 1948. - 154 s. - (Kämpar 
    i Guds här ; 4)   

Vormbaum, Reinhold  
David Brainerd, aposteln bland indianerna i Pennsylvanien och New-Jersey / öfversättning från andra tyska upplagan. -  
Stockholm : Evangeliska fosterlands-stiftelsen, 1863. - 67 s. - (Evangelisk missionshistoria uti lefnadsteckningar ;  6) 

Essell, Frank Th. [pseud för Samuel Gustav Gullberg]      
Indianernas vite vän. - Stockholm : Harrier, 1944. - 92 s. - (Bragd och hjältedåd ; 10)  
   Romantiserad biografi om David Brainerd. 

    - Ny bearb. uppl. - Han vågade livet : berättelsen om indianernas vite 
      vän David Brainerd / av Frank Th. Essell. - Vällingby : Harrier, 1977. 
     - 92 s. - (Harriers ungdomsböcker).

Rudeskog, Axel  
En herrens eldslåga : Blad ur indianmissionären David Brainerds dagbok   - Stockholm : Svenska Missionsförbundet, 1933. - 71 s.

Westin, Gunnar
Indianmission och negerslaveri. - 12 s.
= Sid. 201-212 i: WESTIN, 1931.

 H.L.L [Borthwick, Jane] 
Nordamerika : andra kapitlet : de röda indianerna. - David Brainerd. - 10 s.  
= Sid. 32-41 i: H.L.L., 1874. 

© Staffan Jansson 2017