M Etnografi

                                          

Forskningshistoria.

Antropologiska porträtt / Christer Lindberg (red).

    D 1.  -  Lund : Studentlitt, 1993. - 166 s. : ill.  
       James Frazer,Frances Densmore , Franz Boas , Claude Lévi-Strauss  m fl.  

    D. 2. - Lund : Sociologiska inst., Lunds universitet, 1997. - 342 s : ill. - (Lund 
    monographs in social anthropology ; 5). 
          Innehåller: Lindberg, Christer: Franz Boas (1858-1942). - 25 s. = sid. 55-80 ;   
            Hornok, Imre : Ruth Fulton Benedict (1887-1948). - 15 s. = Sid 81-96 ; 
            Salomonsson, Mikael : Morris Edward Opler (1907-1996). - 20 s. = Sid. 169-188 ;
            Lindberg, Christer : Lewis Henry Morgan [1818-1881). - 53 s. = Sid. 229-282.


getxinfo

Uddenberg, NIls
Skallmätaren : Gustaf Retzius - hyllad och hatad / Nils Uddenberg. - [Lidingö] : Fri tanke, [2019]. - 537 s.

 Sid 296.  Retzius och  Hjalmar Stolpe drömmer om att starta ett Etnografiskt museum i Stockholm. Stolpe hade ingått i kretsen kring Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi ända sedan det grundades,
Sid 308 ff:
Framtidslandet oh dess urinnevånare.
Världsutställningen i Chicago 1893. Gustaf och hans hustru Anna hade länge drömt om en resa till USA, och världsutställningen gav dem en anledning att besöka landet i väster. Gustaf beundrade (Sid 312) de antropologiska och etnografiska utställningarna. Mest intressanta var ändå indianerna (sid 314). Franz Boas bjöd in paret Retzius till en dansuppvisning av kwakiutlindianer... Det var en ohygglig , de dansande kom i extas och försökte plocka glödande kol ur elden... 

  Från Chicago reste paret västerut (Sid 318-19) Utanför Santa Fe får de för första gången se en indianbosättning...Gustaf finner sceneriet "ursprungligt och måleriskt". Gustaf har ambitionen att få tag i så mycket etnografiskt material från de gamla indiankulturerna som möjligt. Efter Santa Fe går resan till Kalifornien och sedan den amerikanska västkusten där (s 325) resans höjdpunkt blev besöket hos indianfolken på Vancouverön. Den norske sjökaptenen Adrian Jacobsen (s 326) arbetade för Hagenbecks zoo dit han även tagit en grupp indianer. Dessutom hade han skrivit en bok om sina resor där och särskilt om indianerna.   Adrian hade en bror Filip som visade Retzius till rätta och Gustaf köpte så mycket etnografiska föremål som han kunde.Sid 328. På Etnografiska Museet finns ett dokument av Hjalmar Stolpe som talar om de föremål som doktor Retzius överlämnat till Riksmuseets etnografiska samlingar åren 1900-04, varav 4.100 var från Nordamerika.

 Filip Jacobsen kom också att guida paret Rezius bland Bella Bella indianerna. Man studerade indiansamhällena och konstaterade faktiskt missionens negativa verkan på Bella Bellakulturen (s 331).

  I sina brev hem skrev Retzius inte mycket om skallar och skallmätning med undantag för longheadskallarna han fann på Vancouverön och de deformerade skallar indianerna  ansåg som skönhetsideal och som skapades genom att pressa barnens kranier. 

Retzius skaffade sig långskalliga kranier. Kapitlet slutar med en lång utläggning om Retzius syn på indianerna, deras utveckling och framtid. Paret Retzius fick mycket att tänka på genom inblicken i indiankulturerna. De kunde förfasas över dålig hygien och motbjudande matvanor, men imponerades av den estetik och skicklighet som tog sig uttryck i deras hantverksprodukter. De kunde beklaga att indianernas kultur höll på att gå under, och att ta avstånd från de vita nybyggarnas sätt att behandla dem. (S 338). Men de uppfattade samtidigt denna "civilisationsprocess" som något oundvikligt och i grund och botten gott.

Kulturområden i Amerika 

Alvarsson, Jan-Åke 
Översikt av indianska kulturområden : Att klassificera indianer. Något om indianska försörjningssystem. Amerikas kulturområden. - 123 s. 
= Sid. 71-194 i: AMERIKAS..., 1998.

B.9. Några allmänna etnografiska verk med exempel från nordamerikas indianer: 

Birket-Smith, Kaj  
Kulturens vägar : modern handbok i etnografi / den svenska upplagan granskad och försedd med förord av Gerhard Lindblom. - Stockholm : Natur och kultur, 1943. - ill. 

  Del 1. - 303 s.  
  Del 2. - [343 s.] = Sid. 309-651.  

Birket-Smith, Kaj  
Söderhavsvildar, indianer och andra naturfolk i Australien och Nord-Amerika / översättning av Irma Schildt. - Stockholm : Lindqvist, 1937. - 172 s. : ill.  
   Orig:s titel: Naturmennesker. 

Bolinder, Gustaf
Naturfolkens kultur : industri, näringsliv, smfärdsel. 2. omarb. uppl. - Stockholm : Natur och kultur, 1930. - 160 s. : ill. - (Natur och kultur ; 7)
  1 uppl. - 1920.
  Med en del exempel från Nordamerikas indianer.
 
Lévi-Strauss
, Claude  
Det vilda tänkandet / översättning av Jan Stolpe. - Stockholm : Bonnier, 1971. - 289 s. : ill.  
   Orig:s titel: La pensée sauvage. 1962. 

Elander, Rudolf  
Höfdingskapet hos naturfolken : en studie af dess karaktär. - Göteborg : Enanders tr., 1906. - 47 s. 

Elander, Rudolf  
The chief of the indian clan of North America. - Göteborg : Förf., 1909. - 97 s.  
   Diss. 

Kluckhohn, Clyde
Människans spegel / Översättning av Sam Owen Jansson. - Stockholm : Tiden, 1951. - 312 s.
  Orig:s titel: Mirror for man.
  En bok som handlar om människan som kulturvarelse. Många exempel på hur kulturen danar människan. Flera intressanta exempel från nordamerikas indianer.
  
Så t ex sid 42-43 om skillnader i temperament, ja livlighet mellan indianbarn och vita. Eller frikostighet kontra snålhet bland crowindianer och nordvästindianer på sid 224. Bara för att ta några exempel. I övrigt om Etnografi, underliga seder, krukskärvor, kranier och ras, samt talets gåva. En i många stycken modern bok.

Lundman, Bertil  
Jordens människoraser och folkstammar i deras etnografiska och geografiska sammanhang. - Uppsala : Nyblom, 1944. - 303 s. R  
  Ytterst lite om indianerna.