J Arkeologi


 Forskningshistoria 

Trigger, Bruce G.  
Arkeologins idéhistoria / Översättning: Öjevind Lång. - Stockholm/Stehag : Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1993. - 574 s. : ill. - (Kulturhistoriskt bibliotek)  
   Orig:s titel: A history of archaeological thought. 1989.  
   Ur innehållet: Nya världen. Arkeologin i Nordamerika.Kolonial arkeologi i Amerika.         
   Kulturhistorisk arkeologi i Nordamerika. Tidig funktionalism i Förenta staterna.- = Sid. 
   89-92,130-135,147-159,322-327. 

Indianernas kolonisering av den Nya världen.  

Alvarsson, Jan-Åke 
Några glimtar ur den indianska historien. - 38 s. 
= Sid. 19-56 i: AMERIKAS..., 1998.

Underhill, Ruth  
Den röde mannen upptäcker Amerika : de första invandrarvågorna och befolkandet av de två kontinenterna. - 13 s.  
= Sid. 11-24 i: UNDERHILL, 1957. 

Frison, George C.  
Den moderna människan i Nya världen : 12.000 år sedan - 10.200 år sedan : Mammut- och bisonjägare - Clovis, Folsom och Goshen. - 6 s.  
= Sid. 78-83 i: BRA...1993. 

Frison, George C.  
Clovisvapen : ett modernt experiment. - 6 s.  
= Sid.88-93 i: BRA...1993. 

Frison, George C.  
De paleoindianska bisonjägarna. - 6 s.  
= Sid.94-99  i: BRA...1993. 

Grayson, Donald K.  
Vad hände med Nordamerikas tidiga djur? - 2 s.  
= Sid. 100-101 i: BRA..1993. 

Thomas, David Hurst  
Vilka var de första amerikanerna?. - 4 s.  
= Sid. 84-87 i: BRA...1993. 

Baerris, David  
Nordamerika under början av den postglaciala perioden. - 5 s.  
= Sid. 356-360 i: ARKEOLOGI, 1981. 

Bray, Warwick  
Tidigt jordbruk på de amerikanska kontinenterna. - 10 s.  
= Sid. 365-374 i: ARKEOLOGI, 1981. 

Griffin, James B.  
Jordbrukande stammar i Nordamerika. - 7 s.  
= Sid. 375-381 i: ARKEOLOGI, 1981. 

LaFarge, Oliver  
Amerikas upptäckare. - 16 s.  
= Sid. 8-23 i: LAFARGE, 1964. 

Hassrick, Royal B.  
Ursprunget. - 9 s.  
= Sid. 7-15 i: HASSRICK, 1976. 

Lundberg, Anders  
Indianernas förfäder. - 9 s.  
= Sid. 9-17 i: INKAGULD..., 1974. 

Svenström, Yvonne  
Indiansk forntid. - 12 s.  
= Sid. 189-200 i: STRIDSYXA..., 1968. 

Lubbock, John  
Nordamerikas arkeologie. - 31 s.  
= Sid. 156-186 i: LUBBOCK, 1865. 

Förhistoriska kulturer i Nordamerika  

Palmer, Douglas
Clovisfolket : Clovis i USA. - 4 s. : ill.
= Sid. 28 - 31 i: PALMER, 2006.

Underhill, Ruth  
Amerika blomstrar : de tidigaste majsodlarna och högkulturerna i Kärn-Amerika. - 15 s.  
= Sid. 25-39 i: UNDERHILL, 1957. 

Duke, Philip
Cahokia : gammal stad i hjärtat av Amerika. - 2 s.
= Sid. 162-163 i: FÖRSVUNNA ,1997. 

Harpur, James
Cahokia. - 8 s. : ill., karta.
= Sid. 112-119 i: HARPUR, 1996.

Svenström, Yvonne  
Mound-builders. - 13 s.  
= Sid. 152-164 i: ATTACK..., 1978. 

[Underliga gravfynd i USA]. - 3 s.  
= Sid. 40-42 i: MYTER..., 1984.  

 Tecken på marken. - [11] s.  
= Sid. 119-125 + 134-35 i: MYSTISKA..., 1990.  
   Nordamerikanska geoglyfer mm. 

Uddenberg, Nils

Skallmätaren : Gustaf Retzius - hyllad och hatad.. - ---- : fri tanke, 2019, . 537 s. : ill.


 Sid 296.  Retzius och  Hjalmar Stolpe drömmer om att starta ett Etnografiskt museum i Stockholm. Stolpe hade ingått i kretsen kring Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi ända sedan det grundades,

Sid 308 ff

Framtidslandet oh dess urinnevånare.

Världsutställningen i Chicago 1893. Gustaf och hans hustru Anna hade länge drömt om en resa till USA, och världsutställningen gav dem en anledning att besöka landet i väster. Gustaf beundrade (Sid 312) de antropologiska och etnografiska utställningarna. Mest intressantq var ändå indianerna (sid 314). Franz Boas bjöd in paret Retzius till en dansuppvisning av kwakiutlindianer... Det var en ohygglig , de dansande kom i extas och försökte plocka glödande kol ur elden... 

  Från Chicago reste paret västerut (Sid 318-19) Utanför Santa Fe får de för första gången se en indianbosättning...Gustaf finner sceneriet "ursprungligt och måleriskt". Gustaf har ambitionen att få tag i så mycket etnografiskt material från de gamla indiankulturerna som möjligt. Efter Santa Fe går resan till Kalifornien och sedan den amerikanska västkusten där (s 325) resans höjdpunkt blev besöket hos indianfolken på Vancouverön. Den norske sjökaptenen Adrian Jacobsen (s 326) arbetade för Hagenbecks zoo dit han även tagit en grupp indianer. Dessutom hade han skrivit en bok om sina resor där och särskilt om indianerna.   Adrian hade en bror Filip som visade Retzius till rätta och Gustaf köpte så mycket etnografiska föremål som han kunde.Sid 328. På Etnografiska Museet finns ett dokument av Hjalmar Stolpe som talar om de föremål som doktor Retzius överlämnat till Riksmuseets etnografiska samlingar åren 1900-04, varav 4.100 var från Nordamerika.

 Filip Jacobsen kom också att guida paret Rezius bland Bella Bella indianerna. Man studerade indiansamhällena och konstaterade faktiskt missionens negativa verkan på Bella Bellakulturen (s 331).

  I sina brev hem skrev Retzius inte mycket om skallar och skallmätning med undantag för longheadskallarna han fann på Vancouverön och de deformerade skallar indianerna  ansåg som skönhetsideal och som skapades genom att pressa barnens kranier. 

Retzius skaffade sig långskalliga kranier. Kapitlet slutar med en lång utläggning om Retzius syn på indianerna, deras utveckling och framtid. Paret Retzius fick mycket att tänka på genom inblicken i indiankulturerna. De kunde förfasas över dålig hygien och motbjudande matvanor, men imponerades av den estetik och skicklighet som tog sig uttryck i deras hantverksprodukter. De kunde beklaga att indianernas kultur höll på att gå under, och att ta avstånd från de vita nybyggarnas sätt att behandla dem. (S 338). Men de uppfattade samtidigt denna "civilisationsprocess" som något oundvikligt och i grund och botten gott.