Mer om Jack Londons noveller och romaner

 

LONDON, JACK - USA 

Jack Londons romaner och noveller  från nordlandet utgör sammantagna en egen litterär värld befolkad av guldgrävare och andra figurer i sekelskiftets Alaska och Canada. 
 Indianerna spelar inte alltid en huvudroll i berättelserna, men de finns där, än i marginalen, än i centrum för handlingen. Inte sällan är det vita mäns umgänge med indiankvinnor som fångat Londons intresse. Även de noveller där indianerna bara skymtar fram är av betydelse för helheten. Samma personer som hastigt skyndar förbi i en berättelse, lär vi känna i en annan. Vad som är dunkelt antytt i en episod, klargörs i andra. Därför redovisas här i stort sett samtliga noveller och romaner där indianer finns med överhuvudtaget, och då det kanske är till glädje för någon intresserad, ges en kort nyckel till den här världen genom korta kommentarer till innehållet i berättelserna.  
  Det har varit ett visst bekymmer att identifiera indianerna i vissa noveller. Ibland är det eskimåer eller aleuter som beskrivs. De novellerna är inte redovisade här, om inte någon indian ändå figurerar i berättelsen. 

Något om indianerna i Jack Londons berättelser.

Indianerna är i huvudsak vad vi kallar "nordvästindianer" och subarktiska athapasktalande grupper.  
  Pellyindianerna i t ex "Livets lag" ["...över bergen söderut, Tanana västerut.."] är etnografiskt mer kända som Nahane eller Kaska, en indiangrupp som levde i norra British Columbia och Yukonterritoriet, mellan kusten och Klippiga bergen och latitud 57 och 60. Swanton talar om Pelly River indians i närheten av Ross och Perryfloderna. (Pelly = indiansk oförmåga att uttala r-ljudet). 

  De s k Nulato-indianerna (indianer från Nulato) är mer kända som en grupp 
 Koyukuk.

De revlativt välkända nordvästindianerna Tlingit  (Hos London ibland Thlunget) har gått under många namn, och består av många undergrupper. De kallades Kolosh av ryssarna. Grupper som mer eller mindre är Tlingit är Auk, Chilkat, Chilkoot, Huna, Sitka, Stikine (Men Jack Londons "Stick-indianer", t ex i "Vargens son", 'vid övre Tanana' är inte Stikine utan just Tanana, en nordligare grupp), Tongass och Yakutat. 
  En grupp inlands Tlingit går ibland under namnet Teslin. Jfr Londons "kvinna från Teslin" i "Hans fäders gud". 

Siwashindianer som förekomer i t ex novellerna "Bastard" och "Siwashkvinnan" (i 'Hans fäders gud') är ett mindre mysterium.  Siwash tycks vara ett allmänt begrepp för indianerna kring Puget sound, alltså indianer från södra delen av nordvästområdet. (se t ex: Costello, J.A. The Siwash :Their Life, Legends and Tales - - Puget Sound and Pacific Northwest. - Seattle : The Calvert Company, 1895). 
Härifrån skeppades guldgrävarna till nordlandet. Kanske är Siwash en beteckning för indianska sjömän som transporterade guldgrävarna norrut, kanske etablerade sig en grupp i norr. (Beijbom: Guldfeber, antyder siwash kring Klondikeflodens mynning i Yukon). När guldgrävarna väl kom i land hade de det fruktade Chilkoot pass att forcera. Här hade emellertid chilkatindianerna länge monopol på att transportera packningen över bergspasset. Begreppet Siwash var ett vanligt uttryck kring sekelskiftet. Så återfinns det t ex i Rex Beach roman "Guldgrävarlägrets dotter" s.16, men på sid 20 tycks de vara "yukonfolket", och åter på sidan 22 just "siwashbesättningen" [på transportbåtarna]. Att de är kustindianer står klart i t ex när Emil Kleen i sin bok "Min vän Yankee Doodle", gör en jämförelse angående utseendet mellan prärieindianerna och kustfolken (sid 108).  
  Under 1900-talets sista årtionden har namnet dykit upp igen. Troligen för en grupp avvikare, eller subkultur av avvikare.   

I litteraturen dyker det upp hos rolighetsministern Tom Robbins i hans roman "Cowgirl blues", som handlar om Sissy Hankshaw, flickan med världens största tummar, som gör henne till världens bästa lifterska. Hon sägs vara siwashindianska. John Aurusell använder också ordet om en speciell grupp, liksom Emil Kleen menar nordvästindianer i motsats till t ex prärieindianerna. Alllmänt får väl siwash 
antas komma av det franska sauvage (vilde) och allmänt användas som ett nedsättande epitet.
Någon särskild grupp med det tillmälet finns egentligen inte. Men avsåg Jack London någon sådan
speciell grupp? 

Från chipewyanlandet (i novellen    ). Chipewyanerna levde långt in i centrala Canada, kring Stora Slavsjön. F ö inte att förväxla med de algonkintalande chippewa (= ojibwa), som faktiskt nämns i novellen "I fjärran land".

I en av novellerna "Keesh trollkarlen" är Keesh uppenbarligen eskimå, men i "Keesh son av Keesh" är det indianer (Thlunget = Tlingit).  Förekomsten av den aleutiska farkosten Bidharka, skall heller inte alltid peka just mot aleuter. Den användes även av nordliga tlingitindianer. 
  
  
  
 

1. NOVELLSAMLINGARNA. 
     THE SON OF THE WOLF : TALES OF THE FAR NORTH. 1900. 
      THE GOD OF HIS FATHERS & OTHER STORIES. 1901. 
     CHILDREN OF THE FROST. 1902. 
     THE FAITH OF MEN AND OTHER STORIES. - 1904. 
      LOVE OF LIFE AND OTHER STORIES. 1907. 
       LOST FACE. 1910. = Solguld  
      SMOKE BELLEW. - 1912. 
      THE NIGHT BORN : AND ALSO THE MADNESS OF JOHN H... - 1913.

2. ROMANERNA. 
    A daughter of the snows. - 1902. 

   The call of the wild. 1903.  
    White Fang. 1906.  
   BURNING DAYLIGHT. - 1910.= Kungen av Klondyke.  
   Röda pesten  

   Se även: Dramatik:  
                Ollonodlaren.  
                The scorn of women : in three acts.1906.  
                Kvinnofejd.  
                Spel ?  
  
 

1. NOVELLSAMLINGARNA.     Kronologiskt ordnade efter originalutgåvans år. 
 

ORIGINALTITEL: THE SON OF THE WOLF : TALES OF THE FAR NORTH. 1900. 
Novellernas originaltitlar: The White Silence ; The Son of the Wolf ; The Men of Forty-Mile ; In a Far Country ; To the man on Trail ; The Priestly Prerogative ; The Wisdom of the Trail ; The Wife of a King ; An Odyssey of the North. 

SVENSK STANDARDTITEL: VARGENS SON. Varianttitel: En nordens odyssé.  

London, Jack  
Vargens son : skildringar från polartrakterna / Översättning: M.Drangel. - Stockholm : Bohlin, 1908. - 251 s.

   Novellerna: Den vita tystnaden ; Männen i Forty Mile ; I fjärran land ;  
   Vargens son ; En skål för dem, som är ute på färdvägar (Skål för mannen 
   i slädspåret) ; Vad vandringslagen bjuder ; Prästens rättigheter ; Guldkungens   
   hustru ; En ny Odysseus.

Den vita tystnaden. (=På de tysta hvita vidderna).   Strapatsrik slädfärd någonstans i Nordlandet. Mason hamnar under ett fallande träd  
   och skadas svårt. Malemute Kid begraver honom i ett par trädtoppar. Ruth  
   (tananahövdingens dotter), gift med Mason figurerar. 

Männen i Forty Mile.   Ett gräl uppstår i en koja i Forty Mile. Ett gräl betingat av instängdhetens tvungna 
   overksamhet och för mycket föda ; ett gräl angående något konstigt Sitka Charley 
   och Jim Beldon iakttgit om isen. Lon McFane och Bettles (som har en halvblods  
  siwashhustru), ämnar duellera om saken. Det hela avbryts av Malemute Kid som 
   anländer under det att han skjuter en rabiessjuk hund. Rabiessjuka hundar har 
   tidigare hotat indianskan Zarinska. Malemute Kid hotar att hänga den som segrar i  
   duellen, för att statuera ett exempel. Det hela kommer av sig när en rabiessjuk hund 
   anfaller en indianpojke. Bettles och McFane hjälps åt att döda hunden. 

 I fjärran land.   En samling gröngölingar på väg till guldfälten i Klondyke. Bl a valde Carter 
  Weatherbee och Percy Cuthfert en väg som t o m gjorde vägvisaren, halvblodet 
  Jean Baptiste, son till en chippewaindianska och en förlupen fransk voyaguer, 
   undrande. Weatherbee och Cuthfert väntar ut vintern i ett läger. Här dukar de 
   under p g a sin oförmåga att klara den arktiska kölden. Jean Baptiste och de 
   andra fortsätter.

Vargens son.   Utspelas helt bland Stick-indianer vid övre Tanana och skildrar Scruff (Skorvige)  
   Mackenzies kamp om indiankvinnan Zarinska, dotter till hövdingen Thling-tinneh.  
   Indianerna är skäligen tveksamma till fler giftermål med vita män. Andra vita gifta 
   med indianskor räknas upp: Mortimer, Tregidgo, Barnaby och Mason (nu död) som  
   var gift med Zarinskas syster Ruth. (Se: "Den vita tystnaden"). Indianerna övergår  
   till rena handgripliga fientligheter. "I början tyckte han synd om sin fiende, men  
   denna känsla vek för självbevarelsedriften, som i sin tur avlöstes av mordlust. Tio  
   tusen års kultur föll av honom - han var en grottmänniska som kämpade för sin  
   hona". Mackenzie segrar och lämnar lägret med sin Zarinska. 
  Tid: "I forna dagar" före guldrushen, enligt en uppgift. 1899 enligt en annan. 
   Plats: Jaktläger vid övre Tanana (tananaindianer). Mackenzie går under namnet  
   "Älgdödaren", "Vargen" och "Vargens son" bland indianerna. Även Sitka Charley 
   figurerar i novellen.

En skål för dem, som är ute på färdvägar. (Skål för mannen i slädspåret) 
  Tid: Före guldrushens dagar, julkväll i kojan 75 miles norr om Dawson. 
   Personer: Malemute Kid, Långe Jim Beldon, gruvexperten Stanley Prince, Mason
   Louis Savoy, Bettles och den tyske köpmannen Meyer. Här berättar man hur de 
   spelat tananaindianerna ett spratt med dålig alkohol och brudrov. Mason  
   ville gifta sig med Ruth, vars far var tananahövdingen. Även vid detta tillfälle måste 
   den vite mannen fly med sin hustru sundan fientliga indianer. Berättelsen avbryts 
   av att Jack Westondale anländer. Säger sig jaga tjuvar som tagit hans hund- 
   spann. Sitka Charley brukade berätta för Malemute Kid om Westondale. Kid 
   vet att Westondale ljuger, ty Sitka Charley sålde spannet till de tre förmenta 
   tjuvarna våren ilnnan. När Westondale lämnat kojan anländer en beriden polis 
   och två halvblod som söker Westondale. Han sägs ha plundrat Harry McFarland 
   på 40 000 dollar, "men han hade skäl till det", berättar Kid. 
 

Vad vandringslagen bjuder.    Sitka Charley leder en expedition en okänd väg genom nordlandets tröstlösa 
   ödemarker mot Yukon, där folk och proviant väntar. De tre vita som utrustat 
   expeditionen är kapten och mrs Eppingwell och en man kallad Joe, nu full- 
   ständigt utmattad. Två indianska vägvisare Kah-Chucte och Gowhee ("från 
   chipewyan") leder expeditionen vilse. Två andra indianer, Älghuvud och  
  Three-Salmon lämnar Joe i snön. Ytterligare tre indianer figurerar, en med för- 
   frusen fot. 
  Sitka Charley ("andra indianer visste kanske lika mycket om vandringslivets  
   förhållanden som han, men han ensam kände till den vite mannens visdom - vad  
   hedern och vandringslagen bjuder"). De fyra indianerna som svikit sina uppgifter 
   varnas, och får andra uppdrag. Kah-Chucte och Gowhee sviker igen. De stjäl i sin 
   hunger ur mjölsäcken och äter. Sitka Charley avrättar dem efter att de redogjort 
   för sina testamenten och accepterat sina domar. Samtidigt anländer räddningen 
   från Yukon. 
 

 Prästens rättigheter.   Indianerna nämns mest i förbigående. "Fader Roubeau hade fått order att lämna  
   Övre Klondyke och vända tillbaka till sina färgade barn vid Minook. De vita männen  
   hade kommit dit, och infödingarna ägnade sedan dess alltför liten tid åt fisket och  
   för mycken åt en viss gudomlighet, som hade sitt tillhåll i en mängd svarta flaskor." 

Guldkungens hustru.   Halv- eller kvartsindianskan Madeline har en roll i berättelsen. [Malemute Kid,  
   Bettles, mrs Eppingwell], 

En ny Odysseus.   Indianer och halvblod figurerar, men mest är det aleuter. 
 

ORIGINALTITEL: THE GOD OF HIS FATHERS & OTHER STORIES. 1901. 
Novellerna: The god of his fathers ; The great interrogation ; Siwash ; Grit of women ; Where the trail forks ; A daughter of the aurora ; The scorn of women. 

SVENSK STANDARDTITEL: HANS FÄDERS GUD.

London, Jack  
Hans fäders gud och andra berättelser från Klondyke / Till svenskan af M. Drangel. - Stockholm : Bohlin, 1911. - 280 s.  
  Novellerna: Hans fäders gud ; Den stora frågan ; Siwashkvinnan [=Siwash =Kvinnor] ; Kvinnors     mod ; Norrskenets dotter [=Ett norrskenets barn] ; En strid mellan kvinnor [= Kvinnors förakt] 

London, Jack  
Hans fäders gud.  

London, Jack  
Den stora frågan. 
   Karen Saythers och den mycket vackra indianflickan Winapie.

London, Jack  
Siwashkvinnan. 
   Molly Siwash, chilkoothövdingen George.

London, Jack  
Kvinnors mod. 
   Sitka Charley. 

London, Jack  
Norrskenets dotter. 
  Två vita män tävlar om indianskan Joy Molineaus gunst. Genom list får hon den man hon vill ha.

London, Jack  
En strid mellan kvinnor. 
   Handlar just vad titeln anger, om antagonism mellan den grekiska dansösen Fred och Mrs 
   Eppingwell (jfr novellen "Vad vandringslagen bjuder"). 
   London anger att berättelsen kommer från Sitka Charley, som också är det genomgående 
   indianska inslaget i novellen. 
  
 

ORIGINALTITEL: CHILDREN OF THE FROST. 1902.   Novellerna: In the forests of the north ; The law of life ; The master of mystery ; The sickness of Lone Chief ; Keesh, the son of Keesh ; The death of Ligoun ; Li Wan, the fair ; The League of the old men. 
SVENSK STANDARDTITEL: KÖLDENS BARN.
Svenska utgåvor: 

London, Jack  
Köldens barn / översättning av Oscar Nachman. - Stockholm : Holmquist, 1913. - 160 s.  
  Novellerna: I nordlandsskogarna ; Livets lag ; Hemligheternas herre ; Ensamme hövdingens sjukdom ; Keesh, son av Keesh ; Ligouns död ; Li Wan, den sköna ; De gamla männens liga. 

London, Jack  
I nordlandsskogarna. 
  Avery van Brunt, geolog, indianer av Manitobastammen(sic), i hans följe på expedition i nordlandet. I en eskimåby träffar de på en man (Fairfax) som levt där i fem års tid och gift sig med hövdingadottern Thom, vilken spelar en av huvuddrollerna i beättelsen. Hon sägs också vara delvis indian. Egentligen hade Thom varit bortlovad till Keen, men giftermålslöftet till Keen bröts när Fairfax kom till byn. Nu när Brunts följe nått byn anser eskimåerna att det räcker med främlingar som ställer till det för dem och strid utbryter. Med pil och båge dödar Keen Thom.

London, Jack  
Livets lag 
   Gamle Koskoosh lämnas enligt nordlandets nödtvång ensam i vildmarken för att dö,  
   då han blivit för gammal och orkeslös för att följa sitt indianska band. 

London, Jack  
Hemligheternas herre. 
  Thlinkets shaman Scundoo avslöjar en ficktjuv genom list.

London, Jack  
Ensamme hövdingens sjukdom. 
  Som ung var "Ensamme hövdingen" sjuklig, och likaväl som att dö hemma, kunde han ju dö i strid 
 tycker hans fader Uttern. Sålunda skickas en grupp indianer till strid med eskimåerna, där "Ensamme 
 hövdingen" förväntas möta döden. Under stridigheterna får han ett slag i huvudet som gör att han 
 tillfrisknar. Samtidigt har han fått smak för blodsutgjutelse.

London, Jack  
Keesh, son av Keesh. 
   Keesh vill betala brudpris för Gnobs dotter Su-su. Stammarna hade samlats från alla håll, även de mest avlägsna, t ex Tozikakat och det avlägsna Tananaw. Gnob, hövding för Tana-naw, Keesh, hövding för Thlunget. Keesh blir hånad av Gnob för att han blivit kristen och inte håller på gamla blodiga traditioner, och vägrar låta Su-su gifta sig med keesh. Istället börjar Su-su kasta blickar på en annan indian. Svartsjukan rinner över Keesh som tar en gruvlig hämnd.

London, Jack  
Ligouns död. 
  Ligouns potlatch. Siwashindianer från Vancouver. 
  Den gamle tlinkethövdingen Ligouns död blev blodig, men dödandet följde säkert de traditionella 
  reglerna. 

London, Jack  
Li Wan den sköna 
  
  
 

ORIGINALTITEL: THE FAITH OF MEN AND OTHER STORIES. - 1904. Novellerna: A hyperborean brew ; The faith of men ; Too much gold ; The one thousand dozen ; The marriage of Lit-lit ; Batard ; The story of Jees Uck. 

SVENSKA TITLAR: FÖR MYCKET GULD = PÅ TRO OCH LOVEN.

London, Jack  Novellerna: En brygd uppe i högsta norden = [En gudadryck] ; Trohet =[På tro och loven] ; Tusen dussin ägg ; Lit-lits giftermål ; För mycket guld ; Bastard ; Historien om Jees Uck =[Jees Ucks historia].

London, Jack 
En brygd uppe i högsta norden. 
  Moosu, indian från yttersta gränsen av chipewyanlandet figurerar. Berättelsen skilddrar hur Thomas Stevens och Moosu skojar upp en eskimåby. Temat är kulturkrockens.

London, Jack 
Trohet [På tro och loven]. 
   Personer: Billebedam, yukonindian. Lashka, lytt indiankvinna. 
    Genom ett missförstånd tror sig Lawrence Pentfield sviken av sin älskade och gifter sig på trots med den halta Lashka från White River. 
    Plats: Norrut längs Yukon, vid salthavet. 

London, Jack 
Tusen dussin ägg. 
  David Rasmunsen försöker transportera ett stort antal ägg till guldgrävarlägren via Chilkoot pass. Väl framme visar de sig vara ruttna. 
   Han tar sitt liv. Indianska bärare figurerar vid Chilkoot pass

London, Jack 
Lit-lits giftermål. 
   Lit-lit dotter till en halvindianska och hövdingen Snettishane. John Fox, kommissionär vid Hudsons Bays handelsstation Fort Angelus, Canada. Om hans brudköp och den girige fadern Snettishane.

London, Jack 
Bastard. 
   Otäck historia om en hund och hans ägare. Kort episod med indianer och skottlossning. Siwashindianerna Lille Sandy, Bernadotte, Bävern 
   och  Klok-kutz.

London, Jack 
Historien om Jees Uck. 
   Jees Uck kvinna av mycket blandat blod, uppvuxen bland Toyootindianerna och genom uppfostran och livsuppfattning helt Toyootindian. Neil Bonner, P.C.-kompaniets föreståndare vid "Twenty Mile" handelsstation i Alaska. hit kommer Jees Uck och åter utspelas triangeldramat mellan den vite mannen, hans indianska hustru och hans vita dito. [Även om överfallet på Nulato]. 
 

London, Jack  
För mycket guld och andra berättelser från Klondyke / Till svenskan af M.Drangel. - Stockholm : Bohlin, 1910. - 234 s. 
Novellen: För mycket guld 
   Carl Johan Anderson "Lucky Swede", statarson från Tingstad utanför Norrköping utvandrad 1887. I verkligheten var han betydligt intelligentare än vad Jack London gör honom som huvudperson i novellen. Anderson drogs till Klondike men kom försent. Allt var inmutat. Köpte för 800 dollar inmutningen Eldorado nr 29 [i novellen nr 24], av guldgrävare som funnit den meningslös att forsätta gräva i. Han hittade guld för 1,5 miljoner dollars värde. 
  Se: Scander, Ralph: Utvandringen. - 1980. - (Känn ditt land ; 8) s.60. 
  
  
  
 

ORIGINALTITEL: LOVE OF LIFE AND OTHER STORIES. 1907. SVENSK STANDARDTITEL: KÄRLEK TILL LIVET.
Novellerna: The White man's way ;  The unexpected ;  The Sun-dog trail ; 
Negore, the coward.

 
Svenska utgåvor:
  Novellerna: 
Vit mans skick och sed ;   Det oväntade  ; Vädersolarna ; Negore pultronen.

London, Jack  
Kärlek till lifvet / Till svenskan af M.Drangel. - Stockholm : Bohlin, 1918. - 287 s.
   Novellerna: Vit mans skick och sed ; Det oväntade ; Vädersolarna ; Negore pultronen 
   (Fege Negore).

 Övrigt:

Novellen "Det oväntade" finns också som sid: 63-89 i "Liv på drift : Noveller / av Jack London : översättning Bertil Falk. - Stehag : Gondolin, 2003. - 238 s.


      Det oväntade 
     Edith Whittlesey, ung sällskapsdam i England lever ett skäligen händelselöst liv. En dag 
     följer hon sin matmor till USA, lämnar sin anställning och blir Edith Nelson, gift med
     den rastlöse svensken Hans Nelson. Tillsammans med Hans får Edith möta det oväntade
     "bakom varje krök på sin väg".  Hösten 1897 befannde sig i Nordlandet för att leta guld.
     I tio fot långa Siwash-kanoter tillsammans med indianer och andra tog de en ovanlig
     väg och slapp Chilcoot-passet.  I sinom tid växt guldet i högar och paret Nelson blir 
     ofrivilliga deltagare i ett skottdrama, där mördaren skottskadas. 
     Indianen Negook, (vars farbror var Hadikwan) säger detta vara de vitas problem. Dra inte
      in indianerna, siwash. I sinom tid får indianerna se vit mans rättvisa skipas och mördaren
      blir till slut hängd. Ediht meverkar till domens fullbordan.
      
 

ORIGINALTITEL: LOST FACE. 1910. SVENSK TITEL: SOLGULD.
   Novellerna: Lost face ; Flush of gold

 
Svenska utgåvor: 

London, Jack 
Solguld och andra berättelser / Översättning Ernst Lundquist. - Stockholm : Bohlin, 1918. - 155 s. 
   Novellerna : Solguld ;  Överlistad (=Tappa Ansiktet).  

London, Jack 
Solguld. 
   Indianerna är bara statister i berättelsen om den (vita) skönheten Solguld, som blev 
   vansinnig då hennes man dog, p g a det makabra sätt hon fick veta det.

London, Jack 
Överlistad = Tappa Ansiktet

   Ryska Amerika. Subienkow och ett par andra ryssar utsatta för Nulatoindianers tortyr.    
   Subienkow drar sig till  minnes historien om ryssarnas kolonisation i Amerika, och det 
   pälsrofferi och övervåld som indianerna blivit utsatta för. Indianerna hade svarat med att   
   förstöra Nulatokolonin. Subienkow försöker genom en bluff slippa tortyren, men undkommer 
   inte döden. 

Novellen "Tappa ansiktet" finns också som sid: 99-114 i "Liv på drift : Noveller / av Jack London : översättning Bertil Falk. - Stehag : Gondolin, 2003. -238 s. 
  
  
  
  

ORIGINALTITEL:SMOKE BELLEW. - 1912. 
Novellerna: The stampede to Squaw Creek ;  The hanging of Cultus George ; A flutter in eggs ;   Wonder of woman.  
 

SVENSK STANDARDTITEL: NIGGER BELLEW. 
Novellerna: Rusningen till Squaw creek ;  Då Cultus George skulle hängas ; Äggtrusten ;  Kvinnans mysterium.  
 

ORIGINALTITEL: THE NIGHT BORN : AND ALSO THE MADNESS OF JOHN HARNED... - 1913. 
  Novellen: The Night-born 
SVENSK TITEL: NATTENS BARN OCH ANDRA BERÄTTELSER. 
Novellen: Nattens barn. 

London, Jack 
Nattens barn och andra berättelser / Översättning Ernst Lundquist. - Stockholm : Bohlin, 1920. - 207 s. 
 

   Novellen: Nattens barn (Orig:s titel: The Night-Born) 
 Berättelsen om den vackra kvinnan som efter läsning av Thoreau, vänt civilisationen  
ryggen, för att leva som indian, och som genom omständigheterna blivit hövding över en grupp indianer. Därutöver fann hon en otrolig mängd guld. Utspelas 1888, åtta år före guldrushens dagar. Berättat av mannen som aldrig kom att gifta sig med henne.  
   

2. ROMANERNA.

    ORIGINALTITEL: A DAUGHTER OF THE SNOWS. 1902. 
 

ORIGINALTITEL: THE CALL OF THE WILD. 1903. SVENSK STANDARDTITEL: SKRIET FRÅN VILDMARKEN. 
Varianttitel: När vildmarken kallar. 
Svenska utgåvor: 

London, Jack  
Skriet från vildmarken / Översättning M. Drangel. - Stockholm : Bohlin, 1907. - 195 s. : ill.  
  
 

ORIGINALTITEL: WHITE FANG. 1906. SVENSK STANDARDTITEL: VARGHUNDEN. 
   Varianttitel: Vita huggtanden.

London, Jack 
Varghunden : berättelse / Översättning M.Drangel. - Stockholm : Bohlin, 1908. - 336 s. : ill. 
 

ORIGINALTITEL: BURNING DAYLIGHT. - 1910. SVENSK STANDARDTITEL: KUNGEN AV KLONDYKE. 
Svenska utgåvor: 

London, Jack 
Kungen av Klondyke / Översättning av Algot Sandberg. - Stockholm : Bohlin, 1913. - 400 s. 
 


  
  
  
  
  
  
  
  
 

© Staffan Jansson 2017